Att vända en trött-dag

Så vad gör jag då när jag är sådär extremt trött som utmattningen gör mig vissa dagar? Såklart försöker göra det bästa av situationen, anpassa mina aktiviteter (eller icke-aktiviteter) efter dagsformen. Det kan vara allt från att ligga i sängen hela dagen utan att ens orka läsa en bok, bara stirra upp i taket, eller enklare saker som att laga god mat, baka något eller kolla på en TV-serie. Alla dagar blir olika och jag måste säga att jag verkligen har lärt mig att acceptera att det jag tänker att jag ska göra under en dag inte alls blir gjort, om ens något av det blir gjort. Jag bannar inte längre min kropp för att den inte orkar utan tänker mer att jag ska göra som den vill så att den lär sig att lita på mig igen. Annars kommer den ju fortsätta att låta rödljuset tjuta varje dag; bättre att lyssna och lägga sig platt för det. 
Igår var jag väldigt trött efter en aktiv dag på tisdagen. Så är det ofta så jag var ganska beredd på att det skulle bli en dipp dagen efter en ”bra” dag. Stoffe var ledig också och fortfarande lite förkyld så vi hade verkligen en lugn hemmadag. På eftermiddagen skulle vi gå på en bio men vi råkade somna i tre timmar efter lunchen – så vi missade bion. Typisk oss. Men det var så mysigt att bara ligga där i sängen tätt ihop och sova så det gjorde ju egentligen inget. Siesta kan vara det mysigaste som finns tillsammans med den man tycker om. 
För att försöka vända tröttheten ställde vi till matlagningsfest och semmelkalas. Middagen nedan gjorde vi och det var SÅ GOTT! Ungsbakad pistagefalafel med mynta, cashewnötsdressing, raita och het tomatsalsa som serverades i vitkålsblad. Yummie! Efter middagen unnade vi oss varsin hamburgersemla från Magnus Johansson. För man ska unna sig. Ofta. Det är vi verkligen bra på. 
Semla och en lång, bra film avslutade en dag som alltså hade kunnat bli ganska deppig om jag inte bestämt mig för att tröttheten fick styra och att det faktiskt var helt okej.   

Recept: Ungsbakad falafel med örter och pistage 

(recept hämtat ur boken Green Kitchen Stories med lite små förändringar)
Börja med att göra tomatsalsan så den kan stå och dra till sig alla smaker. Ta 3 tärnade tomater med 1/2 finhackad chilifrukt (ta bort så mycket kärnor du vill beroende på hur stark du vill ha), 1 finhackad vitlöksklyfta, 3 msk olivolja, 2 tsk oregano, 1 tsk spiskummin, salt och nymald svartpeppar – blanda allt till en salsa och ställ åt sidan. 
Kör sena igång med falafel genom att börja mixa 8 myntakvistar (bara bladen) med 8 persiljekvistar (bara bladen). Blanda sedan ner 5 dl skalade pistagenötter och mixa. Tillsätt sedan resten av ingredienserna: 5 dl kokta kikärtor, 2 vitlöksklyftor, 1/2 liten gul lök, 3 msk kallpressad olivolja, 1 msk mjöl, 1 tsk bakpulver – mixa allt till en lite grov smet. Gör små bollar av smeten och lägg in i ugnen i 190 grader i ca 15 minuter, vänd dem efter halva tiden. 
Medan falafel är i ugnen så gör cashewnötsdressing genom att blanda ihop 6 msk cashewnötssmör (vi körde på jordnötssmör istället, blev jättegott), 6 msk rapsolja, 3 msk citronsaft och en nypa salt. Klart!
Gör sedan raitan genom att blanda 2,5 dl naturell yoghurt med 1 gurka (riven), 4 stora myntakvistar (hackade), en liten bit chilifrukt finhackad, 1 krossad vitlöksklyfta och 1 tsk spiskummin. Blanda. 
Servera allt i vitkålsblad eller andra goda stora salladsblad och lägg ner lite vindruvor delade i halvor så det blir sött och gott! 

Översteg den där gränsen… igen…

Gårdagen kan ha blivit lite mycket. Jag var SÅ lycklig över att jag orkade med så mycket: sitta och skriva på ett café på andra sidan Stockholm, lunch med en kompis, tjejsnack, sitta ute i solen, åka hem, vila två timmar, strong flow med Shay Peretz.. Ja ni hör ju. Alldeles för mycket. Idag bankar huvudet tungt av hjärntröttheten och kroppen är återigen väldigt trött. Till nästa gång måste jag tänka på att jag behöver fler timmars vila mellan aktiviteter. Men det var så himla värt för jag är fortfarande lycklig av känslan att få tillbringa en dag men en kompis och dessutom på mattan i yogastudion under Shays instruktioner. 
Men såhär är det väl att vara utbränd? Man testar, utmanar, faller, reser sig, borstar av gruset och är på det igen. Om och om igen tills man äntligen klarar det och då utmanar man nästa steg.  

Vänner som ger mig energi

Träffat en vän på ett café. Suttit med varsin dator framför näsan och skrivit på olika saker. I samförstånd. Ögon som otåligt ser efter den andres uppmärksamhet; vad tror du om den här meningen? Druckit upp det sista kaffet och gått hem till henne. Ätit god lunch på rester från kylen. Skojat om relationer. Lämnat tvätt i tvättstugan. Gått promenad och suttit i solen på klipporna och tittat ut över vatten som glittrar. Pratat om mens. Och menskoppar. Och mat. Och livet. Och allt däremellan. Inga krav. Ingen prestation. Säga vad du tänker och veta att det tas emot på rätt sätt.

Hur kan en tisdag bli så härlig på ett så enkelt sätt? Jo för att den spenderades men en av de finaste vännerna jag har. Då blir allt så perfekt. 

Att vara i möjligheternas värld

Såg programmet ”Gift vid första ögonkastet” på SVT. Ett program man kan ha mycket åsikter om som jag lämnar åt sidan här. En sak i programmet fångade min uppmärksamhet; när ett av paren sitter i terapi med en av terapeuterna så kommer de fram att de (speciellt en av dem) går runt och ständigt säger till sig själv som ett mantra ”Jag är inte kär” ”Jag är inte kär” ”Jag ÄR VERKLIGEN INTE KÄR” *panik blandat med lättnad i den sista*

Terapeuten blir något irriterad över detta och menar att det är ett sätt att ständigt definiera sig själv som är oerhört hämmande. Och här kunde jag inte låta bli att dra paralleller till min egen utmattningsdepression. Det är lätt att hamna i fällan att ständigt definiera sig själv som trött, deprimerad, utmattad , mindre värd etc etc Och det hjälper ju ingen speciellt mycket. Att istället helt strunta i att definiera tillstånd gör att man kan vara mer närvarande i nuet. Nu känner jag mig trött – jaha då får jag vila. Tre timmar senare kanske man är piggare och har man då inte bestämt sig för att man är trött hela dagen så är det enklare att ställa om tankarna till att: nu tar jag en promenad, det ska bli skönt.
För det kan ju vara åt andra hållet också – att man definierar sig som pigg och då blir bakslaget väldigt hårt om man plötsligt blir trött igen. Bra tanke tycker jag. Jag ska försöka tänka på att inte sätta en etikett på allt jag upplever utan istället tänka att; ja, just nu mår jag såhär, det kan jag bemöta med det här beteendet. Och det är dessutom bara just nu och kanske inte sen. Så det så hjärnan!  

Lördagsmorgon, ljusspel och yogakläder

En morgon med lång frukost, titta ikapp missade serieavsnitt från veckan, kaffe i soffan och allt detta medan solen strålar in genom fönstrena. Plockade fram dynorna till soffan på balkongen för snart kan vi sitta där för lite kaffe eller te. Just då minns jag hur vackra våra skiftningar i årstid är.

Jag älskar vintern och är verkligen en vintermänniska. Sommaren upplever jag alldeles för varm och jag tycker inte om känslan av att vara varm (jag är alltid varm…). Men klart att strand och bad är härligt, bara att det är ju så lite tid man spenderar just där i förhållande till tiden i stan. Så nej, vintern älskar jag. Och våren. Och hösten. 
Men idag älskar jag vintern lite extra. Efter frukosten blev det Hatha yoga och i savasana kunde jag knappt blunda för ögonen blev så fascinerade av det vackra ljuset som slog mot de vita väggarna, taken och boll-lamporna i salen. Det var som ett vitt ljusspel som fyllde hela min kropp med energi; varenda cell. Och så tacksam blev jag. Tänk vad fin en lördag kan vara i all sin enkelhet.
Kan tipsa om Åhléns nya yogakläder. Har testat dem ett tag nu och de är verkligen i skön kvalitet och fina i sin enkelhet. Här är en topp med urringning i ryggen, rosettdetalj i rygg och deras yogabh. Superskön! Är besatt av sporttoppar/sport-bh som är mjuka så det inte känns obekvämt nånstans när man yogar eller promenerar. För löpning krävs mer stöd såklart! 
Peace out. 

Green fluorite

Häromveckan beställde jag ett nytt kristallhalsband. Ett halsband i guldkedja med en stor raw green fluorite. Det är så, så vackert! Jag beställd det från etsy.com från en shop som heter Betterandbetter och som drivs av en tjej i Moskva. Verkligen en fullträff och kristallen känns så otroligt lugnande och trygg så jag vill alltid ha den på mig. 
Bild lånad från etsy.com  – betterandbetter

Morgonmeditation

Vaknade med ett huvud som värkte och surrade. Så är det för mig ibland; mina tankar snurrar så fort. Som ett getingbo där alla getingar går på speed. Jag försöker då att sakta ner tempot i huvudet och för mig är det bästa sättet genom meditation. 
När jag mediterar brukar jag ha mina kristaller runt halsen eller en i varsin hand. Idag programmerade jag in en ny affirmation i min clear quartz och såklart hade jag min älskade, lugnande rose quartz. Så fina att ha med sig och så kraftfulla kristaller. De hjälpte också; nu går tankarna lite långsammare. Men såhär är det ibland. Hjärntröttheten slår till med enorm kraft. Då gäller det att försöka ta kontroll över tankarna så hjärnan får så mycket vila som möjligt. Peace out.   

När kroppen säger nej

Ännu en dag när kroppen säger ifrån. Svettas mängder av korta promenader, varenda del i kroppen värker, huvudet orkar inte ta in någon information, inga ljud, inga samtal. Klantade till det och gick på yoga för jag tänkte att det skulle ta bort den värsta huvudvärken, men aj vilket bakslag det blev. Kroppen blev tung och kraftlös av tröttheten. Ibland blir det fel.

Trots att jag varje dag försöker göra det rätta, följa med kroppen varsamt, så blir det ibland fel. Och så vill jag så mycket. Det skapar frustration och så blir jag ledsen. Men nu provar vi igen. Te, vila och tystad. Ingen ansträngning. Yogammattan väntar ihoprullad tills jag plockar fram den igen en dag när förutsättningarna finns där. 

Trött av mycket människor och höga ljud

Den här morgonen börjar som vanligt med en grön smoothie. För att försöka aktivera kroppen och hjärnan brukar jag ett par dagar i veckan sätta mig på ett café och skriva lite, ta en kaffe och kanske en smörgås. Efter 14 månader hemma måste jag träna upp huvudet att klara av lite stimmigare miljöer. För det är oftast det som är bland det tuffaste för mig; miljöer med mycket folk och hög ljudnivå. Tydligen kan det ta väldigt lång tid innan det går över. Men som med allt: träning, träning och träning. Och varvat med avkoppling såklart. 

En tyst dag i sängen

En dag i sängen. Att inte orka gå utanför dörren. Att ha ont i kroppen. Huvudet  klarar inget ljud. Ögonen orkar inget ljus. Munnen orkar inte forma ord. Tystnad.

Försöker verkligen att inte värdera mina dagar. Inte som bra eller dåliga, bättre eller sämre. Bara att de är. Idag är en dag när jag inte orkar; ingen värdering i det. Då får tofsen sitta kvar i håret hela dagen. Sovkläderna hänger med ända till nästa natt. Inget mer med det. Jag är okej ändå. Allt är okej ändå.
Imorgon kanske är på ett annat sätt.