Vänner som ger mig energi

Träffat en vän på ett café. Suttit med varsin dator framför näsan och skrivit på olika saker. I samförstånd. Ögon som otåligt ser efter den andres uppmärksamhet; vad tror du om den här meningen? Druckit upp det sista kaffet och gått hem till henne. Ätit god lunch på rester från kylen. Skojat om relationer. Lämnat tvätt i tvättstugan. Gått promenad och suttit i solen på klipporna och tittat ut över vatten som glittrar. Pratat om mens. Och menskoppar. Och mat. Och livet. Och allt däremellan. Inga krav. Ingen prestation. Säga vad du tänker och veta att det tas emot på rätt sätt.

Hur kan en tisdag bli så härlig på ett så enkelt sätt? Jo för att den spenderades men en av de finaste vännerna jag har. Då blir allt så perfekt. 

Att vara i möjligheternas värld

Såg programmet ”Gift vid första ögonkastet” på SVT. Ett program man kan ha mycket åsikter om som jag lämnar åt sidan här. En sak i programmet fångade min uppmärksamhet; när ett av paren sitter i terapi med en av terapeuterna så kommer de fram att de (speciellt en av dem) går runt och ständigt säger till sig själv som ett mantra ”Jag är inte kär” ”Jag är inte kär” ”Jag ÄR VERKLIGEN INTE KÄR” *panik blandat med lättnad i den sista*

Terapeuten blir något irriterad över detta och menar att det är ett sätt att ständigt definiera sig själv som är oerhört hämmande. Och här kunde jag inte låta bli att dra paralleller till min egen utmattningsdepression. Det är lätt att hamna i fällan att ständigt definiera sig själv som trött, deprimerad, utmattad , mindre värd etc etc Och det hjälper ju ingen speciellt mycket. Att istället helt strunta i att definiera tillstånd gör att man kan vara mer närvarande i nuet. Nu känner jag mig trött – jaha då får jag vila. Tre timmar senare kanske man är piggare och har man då inte bestämt sig för att man är trött hela dagen så är det enklare att ställa om tankarna till att: nu tar jag en promenad, det ska bli skönt.
För det kan ju vara åt andra hållet också – att man definierar sig som pigg och då blir bakslaget väldigt hårt om man plötsligt blir trött igen. Bra tanke tycker jag. Jag ska försöka tänka på att inte sätta en etikett på allt jag upplever utan istället tänka att; ja, just nu mår jag såhär, det kan jag bemöta med det här beteendet. Och det är dessutom bara just nu och kanske inte sen. Så det så hjärnan!