Aloe Vera och Sköldkörteln 

Tack ni som tipsade mig om massa bra grejer angående min krånglande sköldkörtel. Som att ta medicinerna åtskilda och att dricka Aloe Vera. Jag testar båda nu! Och sitter as we speak och väntar på att få ta nya prover på sköldkörteln. Yepp. Som en start börjar vi här.

Aloe Vera hittade jag via Forever Living som verkade ha den renaste produkten på marknaden, alltså den med mest procentuell del Aloe Vera. Så den dricker jag nu. En shot morgon och en kväll. Ännu har jag bara testat i någon vecka så det är ju alldeles för tidigt att säga vad det ger, snarare måste jag nog ge det ett par månader i alla fall. Det känns nyttigt i alla fall för det smakar sådär 🙂

En tjej dom heter Clarissa Krabbe (info@clarissakrabbe.se) hjälpte mig och gav mig massor av information om hur Aloe Vera kan hjälpa kroppen på olika sätt. Så tacksam för att jag hittade en tjej som är så engagerad och hjälpsam. Och nej det är inte sponsrat, jag bara gillar att puffa för så jäklarns duktiga tjejer som bidrar med så mycket utöver att bara leverera en produkt och sen tack och hej. Hon hjälpte så mycket!

Aloe Vera är ju en riktigt oldie som har funnits i över 5000 år. Det är en växt som växer på torra marker och det där nyttiga, geggiga sitter inuti bladen. Nu när vi var i Spanien och bodde i bergen så växte det Aloe Vera överallt! Stora rackare var det också, vissa lika höga som en människa. Och vad vackra dom är. Lixom kaxiga och tuffa på utsidan, tar plats, och inuti finns den ödmjukaste geggan som fyller våra kroppar med massa näring. Häftigt. 

Den här grönsaken är ju verkligen fullmatad med vitaminer och mineraler, och alltihop hjälper tarmen att renas och att ta upp näring på rätt sätt. Det är lixom det som den gör. Tar bort plack och slagg i tarmen. Och näringsboostar. Bra för oss som har så lite energi att vi behöver behålla absolut all av den lilla vi har; vi vill ju att all energi ska gå åt till att göra det goda direkt och inte först behöva städa upp lixom.

Som ni vet är jag alltid hyfsat skeptisk till olika typer av superkurer eller att en grej skulle kunna läka utmattning. Nej det tror jag inte heller. Och inte heller har någon påstått detta. Jag tänker bara att nu har så många i min närhet nämnt den här grönsaken att det är värt att testa. När jag hade problem med acne (och har ju fortfarande i perioder av obalans) så fick jag flera gånger Aloe Vera rekommenderat (alltså den man dricker) men testade aldrig då. Men nu kör vi! Värt en test ändå? Jag har ju märkt hur gott det gjorde för min kropp att enbart äta vegetarisk kost och efter det är jag väl liiiiite mer ödmjuk inför att naturen har fantastiska krafter för läkande. Många bäckar små heter det väl.

Tydligen balanserar Aloe Vera PH-värdet i tarmen vilket låter perfekt för en pitta-dominerad suris. Min kropp är ju i princip alltid surare än den ska vara pga all eld och hetta som finns i systemet.

Well. Ni lär få en uppdatering om några veckor. Nu håller vi tummarna!

Annonser

Husläkaren vägrar släppa mig vidare

Imorse tog jag mod till mig och traskade bort till min husläkarmottagning för att diskutera det jag skrev om igår med sköldkörteln. Johannas fina kommentar gjorde mig extra stark och peppad och jag gick dit med en hel lista med symptom som visar att min kropp fortfarande känner att något med sköldkörteln är fel.

Men alltså. Jag blev idiotförklarad. Totalt. Och nu är jag skitförbannad. Vi diskuterade värdena och historiken som ju faktiskt ser ganska illa ut på min sköldkörtel och jag menade att jag vill gärna veta om vi kan göra något annat. Det kunde de inte. Jamen om jag inte är nöjd och inte mår bra kan vi kanske be en specialist undersöka det hela. Nej så jobbar de inte. Och hur är det med kombinationsbehandling; skulle en sån kunna vara aktuell? Nej vad är det? Läkaren visste alltså inte ens att det fanns en annan medicin än Levaxin. Jahapp. Så vad gör jag nu då? Ska jag bara gå hem och vara nöjd med att min ansikte sväller upp, jag är konstant matt och trött, jag vaknar på nätterna av att jag har tappat känseln från axeln och nedåt i båda armarna, jag fryser jämt vilket är extremt onormalt för min annars väldigt varma kropp, jag kan aldrig hålla vikten trots att jag promenerar och äter mindre… ska jag vara nöjd med det? Ja men när dina värden ser ut som dom ska så kommer du må bättre. Jo men värdena har ju varit fel cirka åtta gånger på två år; något som för mig tyder på att min kropp inte tar upp Levaxinet som den ska och jag mår dessutom dåligt under tiden. Nej men jag vet i alla fall ingen annan behandling, kom tillbaka om tre månader.

*pausar här för internt SKRIK av frustration*

Nä, jag köper inte detta. Att en läkare sitter på makten att förminska min förmåga att själv känna att något är fel. Om det är något jag lärt mig under min utmattning så är det att alltid lyssna på min intuition och på vad min kropp säger. Nu säger den att jag kan må bättre om jag ser till att få ordning på mina kaosiga sköldkörtelvärden. Så nej, jag tänker inte ge mig. Jag får försöka hitta en privat specialist i Stockholm som kan hjälpa mig att djupdyka i detta. Fortsättning lär följa.

Sköldkörteln och kombinationsbehandling

Fortfarande är jag sjuk så dagarna går, om möjligt, ut på ännu mer vila. Idag har jag tagit två korta promenader (tänkte att långsamt och kort var bättre för kroppen när jag är förkyld?!), vilat massor och… nej inget mer. Bara det.

På promenaderna har jag lyssnat igenom avsnittet i Läkarpodden som handlar om sköldkörteln. Jag har ju en underfunktion i min sköldkörtel, hypotyreos, och har ätit Levaxin i cirka åtta år (här har jag skrivit om hur mycket min underfunktion faktiskt har påverkats av min utmattning – nästan skrämmande mycket). Och hela tiden måste vi reglera medicinen, upp och ner, och trots att mina TSH värden ibland ser bra ut så kan jag känna mig svullen i ansiktet och trött och ha domningar i armarna på nätterna (typiska symptom för mig). Men nu har jag lärt mig att det finns en kombinationsbehandling man kan göra för att gå på både T3 och T4 och därmed eventuellt få bättre effekt på den totala behandlingen. Intressant! Detta görs tydligen på specialistkliniker så i så fall måste jag remitteras eller söka vård själv där.

Usch vad ointressant tänker ni. Ja jag vet. Men det är så otroligt vanligt med problem med sköldkörteln och ändå så finns det såååå få alternativ på behandlingar. Många mår dåligt i fler år och inget kan göras förutom Levaxin. Jag är inte den som googlar olika sjukdomar jag har, för det resulterar alltid i total panik, så därför var jag glad att Läkarpodden tog upp detta. Så jag kunde få den här informationen från någon som kan sin grej.

Jahapp så nu kanske jag borde kolla upp det? Tänker att det påverkar tröttheten i min utmattning väldigt negativt att dessutom ha fel värden på sköldkörteln stup i kvarten (reglerar min medicin säkert två ggr per år vilket är ganska mycket).

Men men. Ikväll hoppas jag få se Stoffe en stund. Han har varit borta i två dagar och kommer nog hem ikväll innan jag hinner somna. Oj vad man kan sakna varandra alltså. Vi är extreeeeemt vana att vara ifrån varandra eftersom han reser så mycket men man slutar ändå aldrig sakna. Vi vänjer oss båda vid mycket ensamtid och ingen av oss har problem att sova själva eller så, men ändå är det ju alltid så mycket mysigare att ses om än bara nån timme på kvällen i alla fall. Det ser jag fram emot ikväll.