Burnout on Vacay

Det är fortsatt förkylt här. Ni vet sådär risig och ofräsch man känner sig när man är förkyld? Som att snoret rinner nonstop och ansiktet är svullet? Precis så. Har legat i sängen nästan hela dagen, sovit och vilat. Kollat serie med Stoffe som är ledig idag. Och nu försöker jag pilla i mig lite mat. Och sen har han den där mannen bakat rawbollar som jag får smaska på. Och så försöker jag tigga kramar av honom hela tiden men blir nekad gång på gång. Han säger att han är inne i ett så bra träningsflow att han inte vill bli sjuk (har ni hört en så dålig ursäkt??!!). Och jag börjar muttra om att en kroppskondom ändå vore en bra uppfinning. Typ så. Varken mer eller mindre idag. 

Det är ändå betydligt enklare att vara sängliggandes av förkylning än sängliggandes av utmattning. Det ska gudarna veta. Nu låter jag i alla fall täppt och ser ut allmänt som skit. Plötsligt känner jag att det är helt okej att ligga i sängen hela dagen och kasta snorpapper nedanför sängen. Men utmattningen gör mig tusen gånger sämre än detta. Så förkylningen blir som en legitimerad semester från utbrändheten. 

Annonser

Sjuk (igen…)

Nä alltså ibland undrar man?! Är det möjligt? Nu är jag förkyld igen. Halsen är så svullen att jag knappt kan svälja och den gör ont. Och tempen ligger strax över 38 grader. Inte jättemycket men tillräckligt för att man ska känna sig rätt hängig. 

Igår vilade jag efter mitt långa arbetspass på måndagen. För jag trodde att det var därför jag var trött. Släpade iväg mig till lunchyogan, vinyasa var det igår, och efteråt darrade mina ben så mycket att jag knappt kunde gå. Så märkligt tyckte jag för jag tog det verkligen lugnt, jag är ju van att känna mina gränser numera. Vilade hela eftermiddagen och kvällen och vaknade upp förkyld. Jahapp. Så nu vilar jag. 

Besitos amores. 

Slipning av balkongdäck

Puh! Idag har jag varit handy woman och slipat, tvättat och oljat hela vår balkong. Det tog nästan nio timmar. NIO timmar! Eller ja, vissa pauser såklart och en kort sovstund på dagen men i övrigt jobbade jag hela tiden. OM jag är trött nu? Jag är fysiskt slut i hela kroppen och har ont precis överallt. Mest i ryggen och rumpan med nämn valfri kroppsdel och jag kan lova att jag har ont i den. 

Och man skulle ju kunna tycka att jag kunde delat upp passet i två dagar men när jag väl hade slipat allt så visste jag inte vad som hände om det börjar regna. Kanske skulle träet bli förstört. Så jag körde på. 

Golvet slipat men inte oljat ovan. Den lilla delen av balkongen. Sen har vi en loungedel…. typ 12 kvadrat balkong totalt. Det tar tid. Nu får ingen nämna golvslipning på minst sex månader för då tror jag att jag kreverar. 

Just nu

En sovande gutt i sovrummet. Ja alltså min dårå. Ingen okänd. Jag ligger i soffan och har fått i mig goda frallor jag var och köpte på bageriet imorse. Det och kaffe kickar igång varje söndag. På TV surrar Nyhetsmorgon. Mest för att TV4 Play har gjorts om på AppleTV och jag har varit så irriterad över reklamen så nu bojkottar jag den skiten. Nyhetsmorgon får duga. Sen ska jag säga upp abonnemanget *rabiat*. 

Ikväll blir det söndagsmiddag hos Emma och Calle. Och innan dess yoga eller skogspromenad. Kroppen bestämmer. Och jag känner mig glad och pirrig. Inför allt. Kan knappt vänta. Vill bara leva, leva, leva. För bröstet sprängs av lycka dessa dagar. En explosion av ljus. 

Endagsretreat yoga och healing

Igår var jag på ett endagsretreat i Bromma, Smedslätten, hos Carol. Alltså hemma hos Carol. Helt fantastiskt. Kan man tänka sig ett bättre ställe att ha ett retreat på än i en fantastisk sekelskiftesvilla inredd inspirerande deluxe? Nej. Inte jag i alla fall. Jag älskar att vara hemma hos människor och tycker att det är något av det mest inspirerande jag vet. Så detta var som gjort för mig.

En annan fördel med att vara i hemmiljö är att jag, som har undvikit att boka upp mig på heldagsworkshops i yoga eftersom jag anser att det är för tufft för mig i dagsläget, fick en lugn omgivning att vara på där jag enkelt kunde gå undan närsomhelst under dagen. Även mitt i en klass om jag så skulle vilja. Det gjorde mig avslappnad och jag slapp lägga energi på tanken ”om jag blir trött” hela tiden.

Carol gjorde själv all mat under dagen; grön smoothie som förmiddagsfika, en helt fantastisk vegansk lunch och raw chokladkaka till eftermiddagsfika. Det var så underbart gott att jag när jag kom hem sa till Stoffe att om vi någon gång gifter oss (??) så måste vi ta med oss Carol dit så hon får laga all mat till oss under bröllopet. Japp. Veganfood with love.

Jag fick healing också för första gången igår. Jag har alltid tyckt att det låter så flummigt på något sätt, och då är jag ändå ganska flummig av mig, men det var lixom inte så som jag tänkte? Det var en helt vanlig tjej, Camilla Hysing från Falun, som utförde healing (ja, alltså, hon är ju utbildad healer såklart…). Hon pratade mycket om energier och chakran och hur energin flödar i kroppen. Och från andras kroppar. Till exempel så kan det alltså vara så att ångest triggas av att man står nära någon, i en kö eller liknande, som har ångest och då sätts ens egna ångestbanor i rullning utan att man vet om det. Plötsligt får man för sig att man har ett ångestpåslag men i själva verket kan det vara en energi som korsade din väg. Kanske kan det hjälpa lite att tänka så ibland? Att all ångest inte är ens egen? Det gäller bara att skilja på dem för annars skapas banor i hjärnan som gör att ångest triggas superlätt av andras energier och då blir det ett dåligt mönster.

Jag har själv upplevt detta ibland eftersom jag har en pojkvän som jobbar mycket; både långa dagar och hemma. Och det kan ibland vara extremt hög stress i hans energifält. Då försöker jag alltid värja mig eftersom jag vet hur känslig jag är mot stress i dagsläget och jag har definitivt inte kapacitet att bära andras stress ovanpå min egen. Camilla tipsade mig om att sätta mig med en kudde framför bröstet i soffan eller hålla armarna i kors om jag kände att andra människor påverkar mig negativt med deras energi. Nu är det klart att jag vill bära Stoffes energier också, det förstår ni säkert, men kanske känner ni igen känslan av att någon annan energi lixom vibrerar ända in i kroppen på en?

Nåja, nog om praktiska saker kring dagen. Det intressanta är ändå vad som kom ut av den? För mig blev det mycket. Bland annat fick vi dra änglakort, en variant av änglakort kan man säga, och mina kort var så talande. Det gjorde mig glad och jag tror att det var menat att jag behövde dessa orden med allt jag står inför den här våren. Jag har såklart fotat åt er vad mina kort betydde.

Och idag känns det bättre i bröstet. När den här blockeringen sakta släpper så blir jag ledsen. Så ledsen. Jag ringde Emma direkt imorse när jag gått upp och bara grät. För det är så mycket som ska ut. Men jag är glad att jag känner mig ledsen nu. Det är ett bra tecken. Hellre det än nollställd och bara instängd. Så nu ska jag hjälpa kroppen att hålla porten öppen genom att sticka till Yogayama på hathayoga. Och sen ska jag gosa lite med Emma och Calles hund Drivvan och så kommer Emma över hit en stund. Vänner alltså. Så viktiga.

Åh måste också visa er Siri, Carols katt! Det är en allergifri ras som heter Sibirisk katt och har ni sett något gulligare? Hela klassen holiyoga låg katten såhär vid min nacke och vilade sig mot min axel. Bilden är från savasana och hela jag slappnar av för jag bara hör henne typ kurra (spinna?) inuti. Siri. Sött namn också.

Vilken dag! 

Åh idag känns det liiiite bättre. Gårdagen var kasst och fortfarande har jag någon blockad över bröstet som jag måste försöka bli av med. Men det känns lättare i sinnet ändå. 

Och dagen idag hjälpte till så mycket. Jag ska berätta mer om vad vi gjorde men nu måste jag bumsa ner i soffan för att ta igen mig. Jag har hursomhelst träffat massa goa människor, världens gulligaste katt, yogat, fått healing och ätit fantastisk (!!!!) mat. Och fått tillbringa hela dagen i Carols (se även hennes Instagram) fantastiska hus. Jag är tagen. Helt.

Och vet ni? Jag älskar ju Hammarby Sjöstad så enormt mycket men alltså… jag vill bo i Bromma. Direkt när jag klev av i Äppelviken så slog det mig; här ska vi bo. Så nu väntar jag på att Stoffe ska komma hem så jag får berätta för honom om våra framtidsplaner (känner att jag erhåller någon typ av veto när det gäller just platser vi ska bo på) och säga åt honom att lägga span på hus eller flerfamiljshus i Bromma och Alvik. En liten detalj bara; priset. Det är lixom inget kommatecken mellan siffrorna 1 och 7 för en villa där utan dom sitter lixom ihop. Hello? Vem bestämde att just Bromma ska vara så dyrt? 

Jaja. Formaliteter. Jag har i alla fall hittat något jag verkligen känner för så det är väl ett bra steg? Och sen fick jag ett änglakort idag som jag ska visa er vad det stod på. Mitt hjärta bokstavligen brinner. Hon bekräftade det. Healingtjejen. Så mycket kärlek och energi. Så mycket sorg. Så mycket som jag inte vet om framtiden som gör att min energi bara far runt därinne och jag håller bokstavligen på att sätta eld på mig själv. Ett brinnande klot i mitt bröst. 

En sån dag

Tack för er fina respons på inlägget igår. Det gör mig varm att ni kommenterar och berättar hur ni känner när ni läser. Och det gör mig skitförbannad att alla inte får veta såna här viktiga saker från sin läkare. Mer tankar om detta ska jag dela med mig av. Men inte idag. 

Fy fasen vilken dag. Inte alla dagar är hemska att gå hemma men vissa är verkligen det. Idag är det så. Jag känner mig inombords så ledsen. Som att gråten sitter i bröstet på mig och vill fram men jag har inte ens kraften och närvaron att hjälpa den ut. Det sitter som en blockad över mitt hjärta som hindrar gråten men som också hindrar glädjen. Det känns så avstängt. Och att vara ensam i detta är bara så… ensamt. 

Imorgon väntar en kurs yoga och healing. Kanske kan det vara lägligt. Kanske kommer jag bryta ihop om blockaden släpper. För just nu känner jag mig emotionellt supertrött. Oengagerad. Orkar inte ta tag i det som känns. Bara knatar på.