Queen of Fucking Everything

Eller? Nej så känns det inte riktigt idag. Men jag försöker bara strunta i utmattningen idag och ska se vad som händer. Går säkert rätt åt pipsvängen. 

Stoffes pappa och jag åkte in till stan. Vi ska fixa ett par ärenden och äta semlor. Hittills har vi hunnit med en affär. Han shoppar och jag sitter med tysta lurar på en pall och väntar. Yepp. Med både Stoffe och hans pappa är jag alltid den som sitter på stolen och väntar och suckar lite halvhögt. För att jag är så minimalt intresserad av kläder i jämförelse med vad dom är. Det ni. 

Så här sitter jag och dinglar med fötterna och försöker känna mig ganska Queen of Fucking Everything. Inte dumt ibland. 

Annonser

Trött på att vara trött

Några dagars tystnad. Har haft en lugn helg med Stoffe och Esther och försökt att repa mig efter dippen som kom i slutet av förra veckan. Känner mig lite bättre men kroppen är seg. Trött. 

Och ärligt talat är jag trött på att vara utmattad just nu. Jag är extremt trött på att vara trött. Trött på att inte orka saker. Trött på att alltid behöva balansera min energi på en jäkla guldvåg. Trött på att dippa. Trött på att aldrig våga vara för glad för då slår det alltid fel. Trött på hjärntröttheten. Trött på att inte kunna planera saker framåt för det känns alltid som jag börjar meningen med ”om jag orkar….”. 

Bara jävligt less. Så är det. 

Slow slow slow

Inte många knop här. Tröttheten känns liiiiite bättre än igår men fortfarande helt darrig i kroppen. Totalt slut på energi. Har mest legat i soffan och sängen hela dagen. Försöker att göra minsta möjliga för att kunna ladda upp batterierna igen. 

Har i alla fall besök av Esther i helgen och även Emma och Calles labrador har varit här några timmar idag. Dom två alltså. Så roliga ihop. Damen bestämmer alla dagar i veckan. Han anpassar sig snällt efter varenda order hon ger. 

Nu: mer vila, middag och marabou! Hoppas ni alla får en fin helg ❤

Var det såhär det var? 

Igår kväll dunsade jag ner i sängen. Skakig i kroppen. Händer som inte orkar lyfta sig. Ben som inte orkar bära. Orkade inte prata. Formulera ord. Tänk att det blir så efter bara ett fåtal timmar av prestation. Som om kroppen själv väljer att slå av knappen. Så nu var det nog. Inte mer sånt. Så känns det i alla fall. 

Det var fantastiskt roligt och jag är så himla glad att jag gjorde det. Men nu är jag slut. Ligger i sängen och kroppen darrar. Visst är det normalt efter överansträngning? Jag glömmer varje gång. Förtränger dom här hemska stunderna i sovrummet. Allt avbokat i alla fall för resten av veckan. Fokus på vila. Det enda är att Esther kommer hit över helgen så jag har en sängkamrat när Stoffe jobbar. Hon är nyopererad så vi är väl lika dimmiga hon och jag. 

Och gårdagens middag blev pizza. Ingen mer ork kvar. Då försöker vi underlätta allt vi kan. Slut på prestation. 

Inspelning hos SVT

Idag trotsade jag hjärntröttheten och gjorde något väldigt spännande: jag var på SVT och spelade in för SVT Edit: Stories! Vaaa? Ja, bloggen har blivit så pass stor nu att jag hittades av någon (förträffligt duktig måste hon ha varit…) researcher på SVT för programmet. Så jag fick åka dit och spela in och sminkas och ha mig idag. 

Stoffe var såklart med som stöd under dagen och matade mig med ballerinakex när jag blev alltför trött emellanåt. 

Jag berättar i programmet om min utmattningsresa. Så idag var det känsligt vill jag lova. Det sitter som ett trauma i kroppen hur allt var precis veckorna innan och även den där första tiden i min utmattning. Trots distansen så gör det fysiskt ont. Men jag samlade ihop mig så gott jag kunde och berättade. För det är ju så förbannat viktigt det här. Att visa hur illa det kan gå. 

Programmet kommer att släppas inom en snar framtid på SVT Play och på deras Facebooksida. Jag lovar såklart att säga till när det släpps. 

Vilken grej! Tack alla ni som läser här inne varje dag som gör det möjligt för mig att sprida ordet om utmattning. Utan kunskap kan ingenting förändras. 

Hjärntrött

Min huvudvärk, kära vänner, är som att gå runt med en svart mask för ögonen och varken se eller höra någonting klart. Det gör ont. Ömmar. Är obekvämt. Och oftast känns det som att det lixom är mitt fel att jag har ont. Så fort jag råkar göra något för mycket eller för lite, äta fel, dricka fel, sova fel, ha fel vanor kring tv och internet, tänka fel, yoga fel… allt. Allt blir fel. Och det utlöser den här hemska hjärntröttheten som gör så fruktansvärt ont att tårarna sprutar. 

Och det värsta är att även om kroppen känns bra i övrigt så känns det som att hjärntröttheten lixom kommer att förfölja mig som den svaga länken i många år framåt. Fasen alltså. Jag kan inte tänka klart när det gör såhär ont och ömmar inuti huvudet. Allt blir grötigt och trögtänkt. 

Så nu ska jag bädda ner mig en stund i sängen och lägga en kylmask i pannan. Och försöka andas. Fanns det en mening med hela skiten eller hur var det? 

Pittas magproblem

I helgen har Stoffe varit ledig och vi har kunnat spendera tid tillsammans. Sånt som behövs. I lördags var vi hela dagen och kvällen hos Emma och Calle som har köpt en labrador som de fick hem i fredags; ett riktigt charmtroll. Ska såklart fota åt er men hade varken mobil eller kamera med mig någonstans i helgen. Vi har också yogat, lagat mat, druckit vin, ätit godis, kollat på Innan vi dör, promenerat i skogen och vilat massor.

I övrigt inte supermycket att dela. Har haft problem med magen precis som om jag vore stressad men jag känner mig inte alls stressad. Så jag vet inte varför. Men så letade jag (researchern…) i mina Ayurvedaböcker och inser att Pitta också kan få problem med magen vid understimulans. Som om all kraft jag har bränns inuti kroppen istället för att kanaliseras ut. Intressant. Kanske stämmer.

Nu har jag varit och simmat en stund för att släcka den där elden som alltid brinner i kroppen. Så nu väntar vila. Se vad kroppen säger om simningen. Tummen upp eller ner?

Ur boken Ayurveda – Finn din unika väg till hälsa av Janne Hallqvist