My Camera

Min nya kärlek införskaffades idag: en Sony a5100 med 16-50 mm objektiv. Har kikat på kamera jättelänge för jag har tidigare tagit alla mina bilder med iPhone6 och även om det är en bra mobilkamera i den så blir bilderna ganska platta och det är nästan omöjligt att fånga rörliga saker i bild. Så nu har jag alltså hittat en helt perfekt kamera som jag kan pyssla med och lära mig mer om foto. Lillasyster kommer över i helgen och ska ge mig en snabbkurs i hur man använder en systemkamera, hon är magiskt duktig på att fota så jag har lite att lära.


En recension lär väl komma när jag har testat den ett tag. Idag har jag i alla fall kunnat knäppa av mina första bilder och de blir sååå fina! Dessutom har jag lärt mig hur man lägger över bilder till mobilen via wi-fi i kameran (inga sladdar behövs, man bara för över) och så har jag kollat in lite inställningar. Nedan är mina allra första bilder med kameran. 

Bilden ovan är helt oredigerad.
Och här är samma bild redigerad i VSCO med filter A4, exponering +1 och vitbalansen justerad med temperatur -1.

Kameran är liten, kompakt och perfekt att ta med; ett av mina krav när jag köpte den. Den har också pekskärm vilket jag redan älskar! Nu ska jag bara lära mig alla funktioner och olika grejer som finns att göra med bilderna. Härligt påskpyssel 🙂
Annonser

Saker vi aldrig kommer göra igen

Imorse såg jag på Parneviks och just när Peg, Mia och Phoenix sitter i bilen påväg till en match och skrattar ihop, så som en familj gör, så slår kraften in i mig. Vi kommer aldrig göra det igen med vår mamma. Alla dom där helt magiskt fina stunderna när vi skrattat och gråtit och bråkat och blivit sams finns inte mer. Att ha haft en familj som jag faktiskt har haft i 25 år av mitt liv är fantastiskt. Ibland känns det nästan som mer än man kan begära att bli så älskad av människor. Men vi hade den turen. Och även om jag är så j ä v l a tacksam för det så gör det såklart också ont att det aldrig mer kommer vara vi. Det är som ett stort hål där det tidigare var en stark familjekärlek. Oftast tänker jag inte på det i vardagen men ibland dyker tillfällen upp när jag verkligen inser hur stort hålet är. Ett sånt tillfälle var idag.

Alla ni därute som har föräldrar som betyder allt det där för er. Krama om dem medan ni har chansen. Allt varar inte för evigt och plötligt står vi alla där med ett hål som värker. 

Skogspromenad med funderingar

Jag och min vitlockiga groda var idag ute på skogspromenad. Aldrig någonsin har jag egentligen brytt mig om vädret (mer än om det är varmt för det avskyr jag!), och egentligen gjorde jag inte det idag heller, men idag blev jag i alla fall fascinerad. Under våra två timmar ute hann vädret växla mellan sol, ösregn, snö och hagel säkert 20 gånger. Imponerade tyckte nog vi båda även om hunden mest verkade vilja äta upp fåglarna längs hela vattnet… Så kanske brydde hon sig inte så mycket om vädret. Ändå. 

Adriana Rocher – Mina gyllene skor

I lördags kom Stoffe hem med lite nya kläder till mig som han köpt. Han är fin så min kille alltså… Kommer ofta hem med saker som han tycker jag ska ha. Sött. Den här gången fick jag ett par guldiga skor från Acne med en smiley på (!!). Väldigt Tess! Så fina. Fick också två sköna tröjor som blir perfekta när våren snart kommer. Är alltid så varm så gillar tunnstickade grejer. 

Är inte alls något fan av att gå i butiker utan gillar när saker bara kommer hem och passar perfekt. Älskar därför att köpa saker online *hämtar pris-bucklan för mest sociala Stockholmaren 2016*.

Hjärntrötthet vid utmattningsdepression

Sakta, sakta släpper mer och mer av den där järnbalken som brukar tryckas åt runt mitt huvud. Äntligen kan jag titta på TV och läsa igen vilket såklart underlättar lite för att dagarna ibland ska passera trots en enorm trötthet. Undviker i möjligaste mån dator, iPad och telefon men vill gärna skriva detta inlägget för det är ett så viktigt ämne som lixom hamnar i det tysta annars.

Hjärntrötthet drabbar människor som av olika anledningar fått skador i hjärnan. De vanligaste orsakerna till detta är stroke, kraftigt slag mot huvudet eller utbrändhet. Det är väldigt svårt att beskriva hjärntrötthet för någon som aldrig haft det för det liknar verkligen inte någonting jag upplevt innan. Det är som att man rent fysiskt kan känna att hjärnan är totalt utmattad och den värker av trötthet; precis som en muskel kan värka vid fysisk utmattning. Symptom på hjärntrötthet är alltså att man känner hur hjärnan blir uttröttad av orimligt lite tankeverksamhet (t.ex. tänka på vad man ska äta till middag eller ens tänka överhuvudtaget), man får svårt att göra flera saker samtidigt, återhämtningstiden efter mental aktivitet är onormalt lång (ofta flera dygn eller kanske veckor efter bara en liiiten överansträngning), ljus och ljuskänslighet och dessutom – kanske bland det värsta av allt – huvudvärken man får om man ansträngt sig för mycket.

När min hjärntrötthet har varit som värst har jag legat i månader i sträck i sängen i ett mörkt rum med en kudde tryckt över ögonen. Jag har inte kunnat ta in någon typ av information, läsa, kolla på TV, svara på SMS, prata med folk. Ingenting. Minsta lilla ansträngning i form av att tänka har gjort att huvudet fullkomligt exploderat. Och det finns tyvärr ingen medicin mot detta. Inte som hjälper smärtan och inte heller som kan läka hjärntröttheten. Det beror helt enkelt på att hjärnan är skadad och det finns inget som kan skynda på den läkningen utan det tar den tid det tar.

En sak för mig att inse har varit att, eftersom jag blir uttröttad av minsta lilla tankeverksamhet, hjärnan är verkligen helt otroligt komplex. Innan jag gick in i väggen hade jag inte en tanke på att jag kunde överanstränga min hjärna genom att hålla på med för många saker samtidigt eller att hjärnan plötsligt skulle kunna kasta in handduken och säga ”Nu räcker det!”. Jag hade alldeles för höga krav på mitt huvud helt enkelt. Idag vet jag att alla de tankar och processer som är igång i huvudet hela tiden är otroligt energikrävande och att göra flera saker samtidigt är verkligen inte en bra idé. Nej – en sak i taget kommer gälla för mig framöver. Och ha som grundregel att inte acceptera att bli avbruten hela tiden i jobbet för det är något om tröttar ut hjärnan något fruktansvärt.

Jag hoppas verkligen att min hjärntrötthet kommer att försvinna i takt med att min utmattning försvinnner. I de flesta fall gör den det men ca 25 % får kvarstående hjärntrötthet även efter att kroppen i övrigt läkt.

Så. Nu vet ni hur viktigt det är att vila hjärnan för att inte skada den så som jag alltså har gjort. Se till att lägga in pauser för återhämning. Det kan vara meditation, en promenad i naturen utan musik eller bara sitta på en sten och titta på vattnet. Våga låta allt vara tyst ibland.

En söndag i mars

Skulle gått på yoga vid 11. Avbokar det. Går och lägger mig i sängen igen med Stoffe. Bokar in ett nytt pass vid 16. Kroppen värker av trötthet så avbokar det också. Vi bestämmer att en promenad nog är mer passande. Men nej, det blir inte heller av. Istället sätter vi oss på ett café och dricker kaffe och äter kanelbullar i två timmar. Sen går vi hem och kollar på en film trots att disken från gårdagens middag kallar i köket. Vissa dagar är såhär. Och det är så h i m l a okej. End of story.

I veckan kommer den här tjejen och bor hos oss. Ska pussa henne en gång i minuten!