![]() |
En doktor Westerlund i terrakottakruka från Granit och fat från Svenskt Tenn |
![]() |
Sticklingen fick jag av min kompis Emma och OJ vad den växer! Från en liten kvist till en hel stor, vild, vacker växt. |
![]() |
En doktor Westerlund i terrakottakruka från Granit och fat från Svenskt Tenn |
![]() |
Sticklingen fick jag av min kompis Emma och OJ vad den växer! Från en liten kvist till en hel stor, vild, vacker växt. |
Träffat en vän på ett café. Suttit med varsin dator framför näsan och skrivit på olika saker. I samförstånd. Ögon som otåligt ser efter den andres uppmärksamhet; vad tror du om den här meningen? Druckit upp det sista kaffet och gått hem till henne. Ätit god lunch på rester från kylen. Skojat om relationer. Lämnat tvätt i tvättstugan. Gått promenad och suttit i solen på klipporna och tittat ut över vatten som glittrar. Pratat om mens. Och menskoppar. Och mat. Och livet. Och allt däremellan. Inga krav. Ingen prestation. Säga vad du tänker och veta att det tas emot på rätt sätt.
Såg programmet ”Gift vid första ögonkastet” på SVT. Ett program man kan ha mycket åsikter om som jag lämnar åt sidan här. En sak i programmet fångade min uppmärksamhet; när ett av paren sitter i terapi med en av terapeuterna så kommer de fram att de (speciellt en av dem) går runt och ständigt säger till sig själv som ett mantra ”Jag är inte kär” ”Jag är inte kär” ”Jag ÄR VERKLIGEN INTE KÄR” *panik blandat med lättnad i den sista*
En morgon med lång frukost, titta ikapp missade serieavsnitt från veckan, kaffe i soffan och allt detta medan solen strålar in genom fönstrena. Plockade fram dynorna till soffan på balkongen för snart kan vi sitta där för lite kaffe eller te. Just då minns jag hur vackra våra skiftningar i årstid är.
![]() |
Bild lånad från etsy.com – betterandbetter |
Ofta på yogaklasser upplever jag att musiken är hyfsat tråkig. Eller tråkig kanske är fel ord men jag menar om man ändå ska ha musik kan man väl ha något som tilltalar själen? Ibland är det skönt att yoga utan musik och ibland med; till och med upplever jag ibland att musik kan göra att jag blir ännu mer närvarande i mig själv – jag går in i en helt egen värld genom musiken.
Så, vad tycker jag är bra musik för yoga? Det är egentligen ganska irrelvant. Det är så personligt och svårt att säga vad som är bra för någon och mindre bra för någon annan. Hursomhelst så brukar jag ibland roa mig med att skapa bra spellistor för min egen praktik och i samband med det kan jag leta, leta, leta efter musik som jag tycker passar. Så kanske kan ändå några tips vara intressant?
Topp 5 mina bästa yogalåtar:
När jag sätter mina nakna fötter på mattan, lutar huvudet bakåt och vilar kroppen innan passet; då sätter jag min intention för klassen. Ibland brukar jag ge bort min praktik till någon eller något utanför mig själv: min pojkvän, min pappa, min syster, till alla djur som far illa, till alla barn som lever utan mat. Ja vad som helst som jag känner behöver det ljus som skapas inom mig under praktiken. Men oftast sätter jag helt enkelt en intention (ett syfte) som jag kommer tilbaka till under hela klassen; som en meditativ mening eller känsla som blir mitt ankare och som gör att jag minns varför jag tog mig till yogan idag.
Vissa lärare jobbar tydligare med intentioner än andra. I vissa typer av yoga ger man ofta bort sin praktik. Jag sätter själv intentioner för att jag tycker det är så lätt att tappa bort mig. Plötsligt står jag i en svår asana och bannar min kropp för att den inte klarar av att göra det som egot så gärna vill att jag ska göra. Då är intentionen där. Den håller balansen i sinnet. Den tar dig tillbaka till ditt eget syfte med din praktik.
Min vanligaste intention är ”Njut och känn ljuset fylla kroppen” eller ”Varje steg med glädje”. Det är så bra att ha en intention med sig innan man börjar för då när man står där och svetten droppar och man känner att man pressar sig utanför sin gräns, då kan man komma tillbaka till varför man tog sig till mattan idag. Det blir så mycket enklare att backa utan att egot tar för illa upp. Och såklart hjälper intentionen när grannen står på huvudet under hela meditationen och jag själv (egot?) känner mig sämre för att jag inte klarar eller vill utsätta mig för det. Då är intentionen där. Jag kom dit för glädjen. För att inte prestera. Inte göra. Bara vara och andas.