Påväg till Tylösand

I helgen väntar SPA, god mat, promenader och mys. Just nu sitter vi i bilen påväg till Tylösand och Stoffe pratar mest om allt han vill beställa när vi kommit fram… Mat alltså. Vi pratar ofta om mat… Bara det att han säger sina beställningar på franska, engelska och tyska. Jag har blivit tvungen att upplysa honom om att de alltså pratar svenska i Tylösand. Besvikelsen alltså… Nu är han helt tyst.

Gårdagens middag: hemlagad pizza på tortillabröd. Världens enklaste, snabbaste och det är gott! Vissa av er har frågat om tips på vegetarisk mat så jag kan slänga in receptet här någon dag – detta kommer gå hem hos barnen också (särskilt om de får bra med och göra sin egen pizza!). 
Trevlig fredag på er alla! 

Egen parfym med essentiella oljor

Som en typisk HSP (högkänslig person) så ogillar jag starka dofter. Jag använder nästan aldrig parfym, och om jag gör det så måste det vara en som är väldigt neutral för att inte gå runt och må illa i flera timmar. Det konstiga är att jag trots detta (eller på grund av?) är nästintill besatt av dofter av olika slag. Stoffe skrattar alltid åt mig när jag likt ett barn på julafton alltid skuttar in i alla parfymerier vi går förbi och nördar ner nog i basnoter, hjärtnoter och toppnoter. Eftersom jag numera är väldigt klar över vilka kombinationer jag gillar så har jag börjat pilla med egna dofter hemma med naturliga oljor. Det ger inte alls lika skarpa och söta dofter som parfymer och dessutom finns det enorma möjligheter att göra sin egen doft efter humör.

Igår köpte jag White Lotus essentiell olja och blandade till en helt ren parfym av den och jojobaolja. Alltså… OMG! Så gott den doftar! Kan inte sluta sniffa på den och den känns sensuellt kvinnlig, blommig, naturlig, subtil… Allt jag gillar med en doft. 

Att göra egna dofter fick jag upp ögonen för när jag klev djupare in i yogans värld och insåg hur man med hjälp av dofter kan framkalla olika sinnestillstånd. Nu när jag gör yoga har jag alltid en olja med mig för att hjälpa kroppen att slappna av. Lavendel är min absoluta favorit till yoga och då droppar jag lite på handlederna, bröstet, på fötterna och på mattan. Det måste vara en olja som du kan använda direkt på huden – annars ska den blandas ut med en basolja (oftast tar jag jojobaolja). Jag köper mina oljor på Örtagubben men det finns online tex Forever Living har jag hört och annars Young Living. Tips tips till er som gillar att yoga och dessutom gillar dofter! 

Värderingar och intuition

Något jag har märkt sedan jag gick in i väggen är hur stor roll ens värderingar spelar i livet. Oavsett vad man intalar sig själv så har man inpräntat i sig ett antal saker som man anser är rätt eller fel, och dessa är viktiga att hålla reda på. En av de största orsakerna till stress (enligt artikeln i inlägget i måndags) är just värderingskonflikter. Att gå emot sin egen känsla för vad som är rätt eller fel är så otroligt kostsamt för kroppen; stresshormoner utsöndras, orosmoln skapas och dålig magkänsla ignoreras.. Och just den där magkänslan. Den är så viktig. Om vi ignorerar den gång på gång på gång så kommer den tillslut att bli helt förvirrad och kanske slutar det med att vi inte ens kan känna vår magkänsla eller våra egna värderingar. 

Intuitionen är erfarenheten som talar. Det du har upplevt, lärt dig, hört om, fötts med.. Allt. Sammantaget skapar hjärnan en magkänsla kring om saker är rätt eller fel, bra eller dåliga. Vi skulle aldrig kunna komma fram till detta enbart genom att tänka logiskt eftersom hjärnan inte med sitt sekvenstänkande klarar att plocka fram så många parametrar i det medvetna. Istället ligger många saker i ett omedvetet minne som alltså tas fram av hjärnan och direkt översätts i kroppen till en känsla: utan att vi alltid kan förstå exakt logiken bakom varje resonemang. 

Innan jag blev utbränd trodde jag inte att min magkänsla och min intuition spelade någon roll och jag ignorerade den under flera år. Resultatet blev att jag tillslut inte kunde känna min magkänsla. Jag fick svårt att fatta beslut, kunde inte själv komma fram till vad som var rätt och fel och blev därmed osäker på min egen förmåga att besluta något överhuvudtaget. Detta ledde till att jag lät andra fatta mina beslut. Och det är inte alls bra i längden. Någonstans på vägen tappade jag helt tron på mig själv. 
Så något jag har lovat mig själv nu är att alltid hålla fast vid mina egna värderingar och lita på min intuition, oavsett vad det gäller. Rinner inte vattnet ner lite långsammare i handfatet? (Om jag reagerar på det så JA, antagligen!) Försöker den här personen styra mig nu? (Känns det så – JA!) Kan jag jobba i ett bolag som inte har mina värderinga kring människor? (NEJ!) Är detta rätt eller fel? (Vad säger magen?)
Tack mamma och pappa för att ni givit mig sunda värderingar i livet. Tack kroppen och hjärnan för att ni hjälper mig att fatta dagliga beslut med min intuition med minimal energi av tanken. Tack för att ni vägleder mig. Jag ska alltid förvalta er och vårda er och skydda er med all min styrka och värdighet. Jag lovar mig själv detta. 

Oro för framtiden

Idag hade jag både en bra och lite sämre dag kan man säga. Den var bra för jag fick äta lunch med min vän Isabel på Doctor Salad på Sibyllegatan (perfekta goda luncher som ger kroppen bra energi), åkte båt, njöt av solen, köpte på mig ett par eteriska oljor och sånt så jag kan göra lite nya parfymblandningar här hemma och ha till yoga mm… Men alltså ja, det där var ju verkligen härliga delar. 

De mindre bra delarna var att jag vaknade klockan sju imorse med en tryckande hjärntrötthet som bara växte under dagen. Inte panik/ont eller så utan mer det där molandet som gör mig orolig och ledsen. Så på grund av det var jag ju i princip redan trött när jag tog båten in till stan vid tio på morgonen… Yes, härlig start och sånt. Sen efter allt jag tagit mig an väl inne på Östermalm så blev jag akut-trött. Det är inte alls kul för energin tar lixom slut på en sekund och då är det kört; bara att sätta sig ner och vänta på bättre tider… Jag gick då med gråten i halsen till Stoffes jobb och vilade mig på deras soffa någon timme (hans kollegor lär tänka att jag är värsta mesen, de har sett mig så ett par gånger om man säger så!) (vem bryr sig tänker jag?!) (eller??!!). 
Sen var det bara att ta sig hem och däcka i sängen. Väl där kommer den förbaskade oron; Jag duger inte till något, vem skulle vilja anställa mig? Vad kan jag erbjuda världen? Kommer jag någonsin få ett normalt liv? Kommer jag bli frisk någon gång? Harviingenchokladhemma??!! (Ja det var också en oro pga orkar ej gå till Coop i detta tillståndet…)
Så, nu var tant igång igen med klagandet. Men ni vet hur det är. Vissa dagar känner en sig sämst och nästa som King of The World. Idag var mer av det första. 

Gjorde fel, igen

Idag kände jag mig pigg på morgonen, och huvudvärken har börjat ge med sig när jag sänkt medicinen, så jag fick för mig att göra massa saker jag låg efter med… Smart. Slutade i hjärntrötthet deluxe, in i sängen och väl där kommer såna ångestrusningar kroppen får av utfasandet av min SSRI. Det är inte direkt en drömupplevelse man vill bocka av från sin bucket list kan jag lova. 

Eftersom Esther (hunden) åkt hem och Stoffe sköter sitt jobb så har jag ingen att krama och gråta ut hos just nu. Ska försöka ta en kopp kaffe, en god ostsmörgås och piggna på mig för att sen gå på Shay Peretz Strong Flow ikväll. Wish me luck. 

Artikeln

Det var flera igår som hörde av sig och ville ha hela artikeln (jag la ju bara ut delar igår). Tyvärr visade det sig att jag inte ens fått hela! Min läkare gav mig bara en sida för att visa symptomen och dessutom ville han framföra en poäng kring att det inte är bevisat att KBT hjälper vid allvarliga utmattningssyndrom (framgår av artikeln). Men jag lägger upp det jag fått så kan ni som är intresserade leta upp artikeln via tidningen den publicerats i (ni som ville ha den i era uppsatser är smarta guys, ni hittar den med lite research). Hör av er om jag kan hjälpa med något ytterligare!

Fråga mig inte varför bildkvaliteten är så dålig när jag lägger upp bilder här via blogger, egentligen är de bra kvalitet från början men minskas automatiskt. Hoppas ni kan läsa ändå. 

Utmattningssyndrom i forskningen

När jag var hos min läkare i förra veckan gav han mig en artikel kring utmattningssyndrom som nyss publicerats. Den fastställer dels symptomen på utmattning och dessutom ger den förslag på vad man själv kan göra för att inte hamna där.

Även om det inte är direkt rymdforskning när man läser artikeln så är det stort att forskningen börjar kunna fastställa saker kring denna sjukdom. Eftersom forskningen per definition är bakåtblickande, det krävs en historik för att skapa forskning, och ju utmattningssyndrom först på senare år blivit så vanligt, så är det alltså nu forskningen gör börjar kunna göra fastställanden. 

Som ni ser är det hyfsat självklara grejer med i listan över symptom. Det jag reagerade över var att det måste vara många fler som är utmattande än vad statistiken har fångat upp? Kriterierna ovan känns som mer eller mindre vardagsmat i vårt samhälle idag där vi ska jobba helst mer än 40 timmar i veckan, träna som en elitidrottare, laga mat från grunden, ha snygga och välstädad och inspirerande hem, se bra ut, ha barn som minst har tre olika fritidsaktiviteter och samtidigt är lugna och harmoniska, vara allmänbildade… Ja men det är ju inte konstigt att man är utbränd egentligen. 
I artikeln stod som sagt några tips på vad man själv kan göra som är fastställt att det motverkar utmattningssyndrom. Däribland finns yoga som ett alternativ och jag kan inte bli annat än glad. För mig har det verkligen hjälpt att ha yogan som ett ankare för att gång på gång komma tillbaka till min inre röst, och jag önskar att fler kunde hitta till denna fantastiska filosofi. 
Flera gånger under min sjukdomstid har jag tänkt att; jag hoppas om mina barn i framtiden blir utmattande så ska de slippa den här jävla processen det har varit för mig. I 1 år och 5 månader har jag slitits mellan mediciner, olika rön, hjärntrötthet… Jag har svårt att tänka mig att man i framtiden kommer ha samma långa process för att bli frisk. Ännu finns ingen medicin eller metod på marknaden för att bli av med hjärntrötthet. Den läker i sin egen takt. Men jag är helst säker på att det bara är en tidsfråga innan det finns något som kan hjälpa hjärnan att läka. 
Det är helt enkelt tydligt att 2016 är bara barnet i forskningen kring hjärnan, utmattning, stress och utmattning. Det finns massor kvar att lära. Många gånger har jag upplevt osäkerhet kring min sjukdom och jag tror delvis att det helt enkelt beror på att… man inte vet. Ingen vet exakt ännu. Människor faller som furor pga stressrelaterade sjukdomar och jag kan inte annat än hoppas att:
1. Vi om några år har betydligt mindre stress i vårt samhälle, för detta kommer aldrig att fungera i längden 

2. För de som ändå drabbas finns det botemedel som gör att sjukdomen inte blir det helvete som vi utmattande går igenom idag 

The Real Yoga

Både jag och Stoffe rullar ut våra mattor. Hunden tittar nyfiket på oss – vad ska hända nu? Vi kör igång med solhälsningar och hunden blir tokig av lycka!! Båda vill busa med MIG! OMG! Festen börjar och hon hoppar på oss, kryper under oss, använder våra kroppar i plankposition som tunnel, slickar febrilt överallt för hon är så lycklig. Hon tror att vi leker med henne. 

När vi sedan försöker avleda henne med en leksak tuggas den sönder. Bitar av en boll ligger utspridda överallt. Mattan näst! Tuggar på mattan som en galning. Får henne att sluta. Yogan går sådär för ena ögat är ständigt på henne. Sen kräks hon. Torkar upp gräs-kräk mellan solhälsningarna och svetten rinner dels av mina övningar men också för jag är nervös av hennes utbrott.
Mina tankar går till alla småbarnsföräldrar därute. Jag antar att det är så mycket tuffare än detta, men för mig var det en uppenbarelse hur svårt det är att få tid för sin egen inre resa när man hela tiden blir avbruten. Och detta var en dag! 
Men det här är den riktiga yogan. Den händer varje dag. I alla hem där en yogi försöker passa in yogan i sitt liv. Småbarn som springer runt, hundar som vill ha uppmärksamhet, sambos som vill prata… Det är yoga på rikigt. Det som sker i ditt liv varje dag. Acceptera det och gör yogan till en del av det liv du lever. Oavsett om en hund ligger bredvid dig på mattan och försöker störa eller om du har småbarn som vill vara med och leka. Låt det hända. Acceptera. Gör det till din yoga. 

Ångesten alltså

Nu när jag börjat fasa ut min medicin, som jag alltså inte tål, så kommer ångesten som ett brev på posten. Det trycker över bröstet, jag blir orolig och det kryper i kroppen. Fy, minnet sitter så gjutet i mig vilket gör det ännu jobbigare. 

Om jag hade varit frisk och vi fasade ut medicinen skulle detta alltså inte ha kommit tillbaka. Då är hjärnan läkt. Men jag befinner mig i remission (kroppen mår bra men läker fortfarande, sista fasen av min aktiva utmattningsdepression) och därför är den så känslig. Så det betyder egentligen bara att jag inte på frisk. För att förklara hur min läkare resonerar med mig. 
Grejen är att jag har levt med ångest under så otroligt många år, min mamma blev sjuk i cancer när jag var 14 och där någonstans kom det, så min kropp har som ”normalläge” att ha ångest över saker. Den tror att det är ett sätt att skydda sig. Detta gör att jag kanske, kanske kommer behöva äta en låg dos medicin under många år framöver. Den måste lixom programmeras om till ”friskläge”. Det bryr jag mig verkligen inte ett dugg om, utan vill bara må bra. Nu när jag ligger här i sängen en lördagseftermiddag med ångestrusningar så känner jag att jag mer än gärna äter en medicin för att slippa detta faktiskt, för det är inte så kul kan jag tala om. 
Som tur är ligger den där vita lockiga isbjörnen bredvid sängen och sover, och få saker är så lugnande som en varm, sömnig hund. Lyssnar på hennes andetag och försöker följa rytmen. Peace out, alla fina därute. 

Rensa kylen-sallad

Väldigt ofta så lagar jag mat på det vi har i kylen och skafferiet. Jag tycker det är absolut roligast att laga mat så och det är dessutom kreativt, vilket jag ju gillar. Ofta blir det någon gryta eller sallad för det är enkelt och går snabbt. Nedan är gårdagens rest-sallad som är blev så himla god! Jag tog ju det jag hade hemma men kör på vad du har i din kyl – roligt, kreativt och bra för vår miljö att använda upp all mat vi har hemma. 
Jag tog gammalt bröd som var alldeles hårt och skulle slängas, la det i en dressing på massa olivolja, lite rödvinsvinäger, riven vitlök, kapris, svartpeppar och massa färsk basilika. Under tiden det stod och sög åt sig av dressingen så hackade jag ner cocktailtomater, selleri, ruccola, rödlök, morötter och gurka. Sedan stekte jag kikärtor i lite rosmarin (odlad på vår balkong!), hackad vitlök och chili (också odlad på balkongen). Jag tycker kikärtor är godast lite stekta alternativt mosade. Sedan blandade jag ihop allt i en stor skål och lät det stå någon timme och safta till sig – perfekt läge att vila, kolla en serie, duscha, yoga eller vad man vill för sen – vips! – så är man hungrig och då har man den här goda salladen klar.