En sån dag

Tack för er fina respons på inlägget igår. Det gör mig varm att ni kommenterar och berättar hur ni känner när ni läser. Och det gör mig skitförbannad att alla inte får veta såna här viktiga saker från sin läkare. Mer tankar om detta ska jag dela med mig av. Men inte idag. 

Fy fasen vilken dag. Inte alla dagar är hemska att gå hemma men vissa är verkligen det. Idag är det så. Jag känner mig inombords så ledsen. Som att gråten sitter i bröstet på mig och vill fram men jag har inte ens kraften och närvaron att hjälpa den ut. Det sitter som en blockad över mitt hjärta som hindrar gråten men som också hindrar glädjen. Det känns så avstängt. Och att vara ensam i detta är bara så… ensamt. 

Imorgon väntar en kurs yoga och healing. Kanske kan det vara lägligt. Kanske kommer jag bryta ihop om blockaden släpper. För just nu känner jag mig emotionellt supertrött. Oengagerad. Orkar inte ta tag i det som känns. Bara knatar på. 

Annonser

6 reaktioner på ”En sån dag

  1. Tänker på dig❤❤❤
    Känner igen den där instängda känslan med en slags sorg som bankar på och ensamheten man känner i det.
    Känslan bara finns och det är inte alltid man kan definiera vad den bottnar i.
    Många känslor skapas i det undermedvetna och kropp och själ reagerar innan vi själva kan sätta ord på varför vi känner som vi känner.
    Jag tänker att du har ett stort steg framför dig med kommande arbetsträning .
    Hoppas du får en bättre dag idag med lättare , ljusare känslor i kropp och själ.
    Jag skickar ljus och värme till dig.
    Var rädd om dig!❤❤❤
    Stor kram från
    Annica

    Liked by 1 person

  2. Åh gumman vad jobbigt!! De där svackorna som dyker upp är inte roliga att ta sig igenom. Men det kommer du ju att göra. Som en klok person skrev (du alltså) till mig ”det ebbar ut”. Jag hoppas att din kurs går bra och att du kan gå därifrån lite (gärna mycket) lättare till sinnes! Jag tänker på dig ska du veta. 💗 *all-pepp-och-du-är-bäst-tankar* från Hässelby till Hammarby Sjöstad! Kände du det??! 😉
    KRAM 💕

    Liked by 1 person

  3. Varma kramar till dig ❤❤
    När jag sjunker ner i mörkret är det som att jag inte bara ska hantera symptomen jag har i den stunden, utan översköljs även av sorgen och smärtan för alla tunga dagar som varit och alla dagar som jag vet kommer komma. Och då känns det helt omöjligt. Jag är beredd att ge upp. Jag lärde mig på Stressmottagningen att jag då bär både dåtiden och framtiden på mina axlar – inte konstigt att det blir alldeles för tungt!
    Försök fokusera på här och nu, ge dig själv varm omtanke och försök släppa tanken på hur länge det här ska vara. Vad behöver du just nu? Te kopp te? En varm dusch? Inget annat. Tids nog kommer ljusare dagar.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s