Igår var jag på ett endagsretreat i Bromma, Smedslätten, hos Carol. Alltså hemma hos Carol. Helt fantastiskt. Kan man tänka sig ett bättre ställe att ha ett retreat på än i en fantastisk sekelskiftesvilla inredd inspirerande deluxe? Nej. Inte jag i alla fall. Jag älskar att vara hemma hos människor och tycker att det är något av det mest inspirerande jag vet. Så detta var som gjort för mig.

En annan fördel med att vara i hemmiljö är att jag, som har undvikit att boka upp mig på heldagsworkshops i yoga eftersom jag anser att det är för tufft för mig i dagsläget, fick en lugn omgivning att vara på där jag enkelt kunde gå undan närsomhelst under dagen. Även mitt i en klass om jag så skulle vilja. Det gjorde mig avslappnad och jag slapp lägga energi på tanken ”om jag blir trött” hela tiden.

Carol gjorde själv all mat under dagen; grön smoothie som förmiddagsfika, en helt fantastisk vegansk lunch och raw chokladkaka till eftermiddagsfika. Det var så underbart gott att jag när jag kom hem sa till Stoffe att om vi någon gång gifter oss (??) så måste vi ta med oss Carol dit så hon får laga all mat till oss under bröllopet. Japp. Veganfood with love.

Jag fick healing också för första gången igår. Jag har alltid tyckt att det låter så flummigt på något sätt, och då är jag ändå ganska flummig av mig, men det var lixom inte så som jag tänkte? Det var en helt vanlig tjej, Camilla Hysing från Falun, som utförde healing (ja, alltså, hon är ju utbildad healer såklart…). Hon pratade mycket om energier och chakran och hur energin flödar i kroppen. Och från andras kroppar. Till exempel så kan det alltså vara så att ångest triggas av att man står nära någon, i en kö eller liknande, som har ångest och då sätts ens egna ångestbanor i rullning utan att man vet om det. Plötsligt får man för sig att man har ett ångestpåslag men i själva verket kan det vara en energi som korsade din väg. Kanske kan det hjälpa lite att tänka så ibland? Att all ångest inte är ens egen? Det gäller bara att skilja på dem för annars skapas banor i hjärnan som gör att ångest triggas superlätt av andras energier och då blir det ett dåligt mönster.

Jag har själv upplevt detta ibland eftersom jag har en pojkvän som jobbar mycket; både långa dagar och hemma. Och det kan ibland vara extremt hög stress i hans energifält. Då försöker jag alltid värja mig eftersom jag vet hur känslig jag är mot stress i dagsläget och jag har definitivt inte kapacitet att bära andras stress ovanpå min egen. Camilla tipsade mig om att sätta mig med en kudde framför bröstet i soffan eller hålla armarna i kors om jag kände att andra människor påverkar mig negativt med deras energi. Nu är det klart att jag vill bära Stoffes energier också, det förstår ni säkert, men kanske känner ni igen känslan av att någon annan energi lixom vibrerar ända in i kroppen på en?

Nåja, nog om praktiska saker kring dagen. Det intressanta är ändå vad som kom ut av den? För mig blev det så mycket. Bland annat fick vi dra änglakort, en variant av änglakort kan man säga, och mina kort var så talande. Det gjorde mig glad och jag tror att det var menat att jag behövde dessa orden med allt jag står inför den här våren. Jag har såklart fotat åt er vad mina kort betydde.

Och idag känns det bättre i bröstet. När den här blockeringen sakta släpper så blir jag ledsen. Så ledsen. Jag ringde Emma direkt imorse när jag gått upp och bara grät. För det är så mycket som ska ut. Men jag är glad att jag känner mig ledsen nu. Det är ett bra tecken. Hellre det än nollställd och bara instängd. Så nu ska jag hjälpa kroppen att hålla porten öppen genom att sticka till Yogayama på hathayoga. Och sen ska jag gosa lite med Emma och Calles hund Drivvan och så kommer Emma över hit en stund. Vänner alltså. Så viktiga.

Åh måste också visa er Siri, Carols katt! Det är en allergifri ras som heter Sibirisk katt och har ni sett något gulligare? Hela klassen holiyoga låg katten såhär vid min nacke och vilade sig mot min axel. Bilden är från savasana och hela jag slappnar av för jag bara hör henne typ kurra (spinna?) inuti. Siri. Sött namn också.