Eller? Nej så känns det inte riktigt idag. Men jag försöker bara strunta i utmattningen idag och ska se vad som händer. Går säkert rätt åt pipsvängen.
Stoffes pappa och jag åkte in till stan. Vi ska fixa ett par ärenden och äta semlor. Hittills har vi hunnit med en affär. Han shoppar och jag sitter med tysta lurar på en pall och väntar. Yepp. Med både Stoffe och hans pappa är jag alltid den som sitter på stolen och väntar och suckar lite halvhögt. För att jag är så minimalt intresserad av kläder i jämförelse med vad dom är. Det ni.
Så här sitter jag och dinglar med fötterna och försöker känna mig ganska Queen of Fucking Everything. Inte dumt ibland.
Jag har också tillfällen eller dagar då jag tänker att jag struntar i utmattningen. Men även fast jag tänker STRUNTA så gör jag en ”planering” kring det jag ska göra. Som att tex bli hämtad/skjutsad med bil, sätta mig vi det lugnaste bordet på restaurangen med ryggen emot stojet, sätter upp en sluttid i huvudet när det är dags att bryta det jag gör, så egentligen struntar jag ju inte alls. Precis som du skriver att du sitter stilla på en stol med lurar. Det kanske du inte hade gjort i ”vanliga” fall. Det jag tänker är att man försöker strunta i det hela men man gör ändå val för att försöka orka klara utav helt vanliga saker. Hoppas semlan var god!
GillaGillad av 1 person
Det är verkligen SÅ sant! Att strunta i den är ju egentligen bara att FÖRSÖKA leva så ”vanligt” som möjligt. Ändå med alla hjälpmedel och krisplaner. Just den här dagen avslutades i taxi hem i panik, alla kvällsplaner ställdes in, hem och sova i mörkt rum hela EM och kväll. Så det gick ju sådär… men provade iaf! Hoppas du har en fin helg! Kram!
GillaGilla