Ska cykla till studion för ett lunchpass med Luke Bache. Detta är mitt första vinyasa sedan innan sommaren. Jag hade ju en rejäl dipp innan sommaren och sedan dess har min kropp inte tolererat ens en droppe svett. Trots att jag numera känner att jag verkligen orkar mer och mer så har fysiskt påfrestande aktiviteter helt gått bort. Promenader och lugn yoga har fungerat bra men minsta ökning av puls eller hetta i kroppen och allt stängs ner och jag har blivit helt sängliggandes.
Därför tog jag en paus från alla typer av vinyasa och flow och satsade på enbart yin, mjuk hatha, restorative och meditation. Letade också upp en uppsättning övningar som motverkar depression eftersom jag kände att den smög sig på där i maj. Nu har jag gjort dessa övningar under några månader, känt att det givit effekt och varit bra för min kropp och vill helt enkelt testa något annat. Kanske går det käpprätt åt skogen idag och jag vinglar hem helt slutkörd i kroppen, eller så känns det energigivande och roligt. Vi får se.
Min intention inför klassen är att hela tiden lyssna av minsta signal från kroppen och lägga mig i barnets position återkommande för att hämta upp balansen. Yogan finns där för mig, inte för att jag ska prestera inför den eller någon annan.
Inför möte med nya lärare brukar jag alltid tala om att jag är utbränd och att min kropp är svag. Inte alls för att de skulle döma mig på något sätt annars eller för att få ett okej på att vara svag (det är alltid okej!) men mest för att jag ibland kan behöva en klapp på ryggen som visar att de ser och stöttar. Och för att det är stor skillnad på att vara frisk men inte så stark i kroppen och att vara utmattad och svag i kroppen; i mitt fall får jag absolut aldrig pusha för mycket för att bygga upp mig kropp snabbast möjligt, det skulle slå bakut totalt, och detta har lärarna alltid bra koll på och ger mig bra variationer att jobba med för min långsamma uppbyggningstakt. Också så viktigt att alltid minnas att jag kan ligga kvar i vila även om alla andra rör sig fritt vid sidan om mig, jag gör ju min praktik. Yogan är så bra för den anpassas ju varje dag efter dagsform så ingen alls tycker detta är konstigt, men jag brukar alltid säga till läraren innan för det ger mig mer lugn. Jag är hyfsat prestationsinriktad och måste påminnas om att släppa på det hela, hela tiden.
Dessutom skulle jag faktiskt vilja slå ett slag för att ibland strössla ut med just det: jag är utbränd. Ofta får man en del obekväma reaktioner men ännu oftare får man så kloka ord och kramar och förståelse. Mina yogalärare har sett mig gråta under varje pass i flera månader när min depression var som värst och min kropp så slut, men de har också sett mig göra stora framsteg i mig själv. Något de gärna berättar för mig och stöttar längs vägen. Så värt måste jag säga. Så var inte rädd att säga det där obekväma och lite personliga till personer du känner förtroende för eller som du tror skulle kunna vara skönt om de visste. Du kommer få så mycket mer kärlek tillbaka än du kan ana!
alldamnstories 
Jag hoppas din upplevelse av passet idag är bra och att du kan fortsätta gå på det framöver utan att det tar för mycket energi för dig. Jag har inte vågat mig till en studio än, bara på uteyogan i somras. Jag längtar, men har inte vetat om jag skulle klara av att inte prestera när jag är bland andra. Dina ord ger mig hopp och den dagen jag kommer iväg igen ska jag, som du skriver, berätta om var jag är just nu för att få rätt yoga för mig. Tack ❤ och lycka till idag 🙂
GillaGillad av 1 person
Nej men det är svårt det där med att INTE prestera. Men det gäller att påminna sig själv om att yogan är där för att hjälpa MIG, jag ska aldrig på något sätt prestera för yogan, för andra i salen eller ens för att uppfylla någon lärares ego (har hört att det finns såna, dock aldrig mött någon!). Du låter din yoga serva dig. Varje dag. Beroende på din dagsform och status i kroppen. Att säga till läraren som det är har hjälpt mig att få till en praktik som passar för mig svaga kropp, det är ju stor skillnad på att vara svag/otränad och ha som mål att bygga sig starkare… Och att som vi ha en utmattning som helt enkelt gör att kroppen absolut inte får pushas så mycket som hos en frisk kropp. Det skulle slå så fel.
Lärarna har ofta väldigt bra kunskap kring utmattning både den mentala och den fysiska resan så jag har fått några av mina kanske bästa råd från olika yogalärare. Och de uppmuntrar till tårar, ilska, frustration, glädje… Allt. Allt är okej. Så berätta vad du har i bagaget så kommer de komma med massor av fina variationer, precis som de gör om man är gravid eller har mens eller är skadad. KRAM
GillaGilla
Jag brukar också vara tydlig med att jag är utbränd när det handlar om såna saker. Men ibland funderar jag på om det är som ett försvar för mig själv. Jag är utbränd så förvänta dig inget från mig. Att jag sänker förväntningarna på mig själv om andra vet att jag är svag. Typ som att det inte skulle vara tillåtet att vara svag annars… Uppmuntran man får på vägen är ju så värdefull. Men är det i själva verket bekräftelseknarkaren i mig som får luft under vingarna? Vad jag krånglar till det för mig ibland!
Hoppas att du lyckas med din intention att lyssna in dig själv i dag. Att du får ladda upp energi och njuta av eftermiddagen sen. Kram!
GillaGillad av 1 person
Jag tänker mer att om jag är tydlig med att jag är utbränd så kan läraren stötta mig med variationer som kanske passar bättre för min kropp. De har ju erfarenhet av sånt och kommer ofta med jättebra tips.
Man ska vara medveten om just att yoga ju helt anpassas efter dagen och personen så man måste ju aldrig vara ”stark” för att gå på ett visst pass eller så. Man kan ju ligga där i barnets position hela klassen ändå om man vill (har gjort detta mååååånga gånger). Mina lärare är så kloka, så kloka och många kommer med egna erfarenheter från depression och utmattning för att försöka hjälpa mig att anpassa min praktik. Tacksamt när jag ibland fastar och tycker att jag inte orkar någonting (vilket ju är så himla bra att lyssna på då).
Ja klassen gick bra! Vilade emellanåt och Luke höll en lugn vinyasa vilket passade mig perfekt idag! Nu blir det pussa och sova med Ebba på eftermiddagen. Måste låta kroppen ge feedback i lugn och ro 🙂 KRAM
GillaGilla