Inspirationen är borta 

Och det här med att svettas ut på trainer i tjugo minuter. Det är inte en bra idé. Idag värker hela kroppen och huvudet och jag har mest bara sovit hela dagen.

Så har jag tänkt också på att jag tappat inspirationen för att skriva den senaste tiden. Och jag vet inte riktigt varför. Det känns som att jag inte har något att ge längre. Inget att dela och inga tankar eller tips. Det bara tog stopp.

Fråga gärna om det är något speciellt ni undrar eller vill veta. Bland annat fick jag en fråga för några veckor sedan som var så bra att jag inte ens kommit på något svar: hur var dina första nio månader av din utmattning? När du hade din akuta fas? Och jag minns inget. Blackout. Men om det är något speciellt om den tiden ni undrar så svarar jag jättegärna. Men helheten har jag glömt. Förträngt. Har jag insett nu.

Annonser

8 reaktioner på ”Inspirationen är borta 

  1. Fina du, ser fram emot dina fina texter varje dag. Så mycket igenkänning (förutom när du dricker champagne då jag inte tål alkohol längre o när du svettas på gym då min kropp inte klarar det heller). Men ångest o trötthet känner jag igen 😉
    Förstår om din inspiration tryter, för min del är det mycket värt att få komma in i din vardag så jag läser med nöje om det. Skulle även vilja veta lite om din resa när det hela vände ur det värsta mörkret fram till nu. Själv kan jag känna att jag inte gör några framsteg i min utmattning. Om jag backar bandet till i somras så mådde min kropp mycket bättre men mitt sinne mådde sämre. Nu mår min kropp sämre men mitt sinne bättre. Så jag känner att jag fortfarande står på 1 minus 1. Hur har din resa varit ur ett längre perspektiv.
    Kram på dig

    Liked by 1 person

    1. Tack fina ❤ haha nej champagne och träning finns inte i mitt vardagsschema heller ska du veta 🙂 Ibland får man festa till livet lite. Idag publicerade jag en helhetsberättelse om min resa – hoppas den kan vara intressant! KRAM

      Gilla

      1. Tack fina du 💖
        Har läst ditt fina inlägg. Superintressant. Jag inser att mycket jag varit med om i den här resan kan jag inte alls sätta ord på eller någon form av milstolpar som du nämner. Men jag ska ta mig en funderare för de finns nog där utan att jag kanske reflekterat över det.
        Som du nämner så när man går hemma dag ut o dag in så känns allt lika dant. Ibland kan jag faktiskt känna mig friskare de gånger jag tar mig iväg då hemma är så förknippat med sjukdomen (även om jag älskar mitt hem men jag tror du förstår vad jag menar).
        Det här med att resa har känts helt otänkbart (precis som du skriver) men kanske ändå något att testa, jag har faktiskt inte vågat. Till saken hör ju även att jag har två barn och det är så otroligt jobbigt att få de där starka dipparna med mestadels sängläge. Då kommer ännu mer skuld o skam in i det hela då man inte vill något hellre än att vara med dem o skapa fina minnen. Så därför har jag nog undvikit det men det kanske börjar bli dags att prova snart, ibland gäller det att våga.
        Tack för att du tog dig tid att skriva om din återhämtningsprriod, väldigt fint att läsa om.
        Kram

        Liked by 1 person

      2. Tack 💜 Jag tänker att det inte alls är konstigt att man inte kan sätta ord på resan mitt i allt. Jag har nu mer distans till vad jag varit med om, även om det stundtals fortfarande är överväldigande och smärtsamt, i takt med att jag blivit bättre och bättre. Jag har ju en stor del kvar av min resa, men jag börjar se mönster bakåt kring vad som varit vad och vilka stora milstolpar jag faktiskt klivit över.

        Och det med att resa så är det så svårt attsäga om det är bra eller dåligt. Jag har ju inga barn så när vi rest har det varit jag och Stoffe ensamma i varsin solstol sex timmar per dag. Och sen siesta. Och sen sömn. Väldigt lugnt. Har man mindre barn framförallt kan jag tänka mig att resan kan se lite annorlunda ut. Så det som varit bra för mig, resor och lite äventyr, kanske skulle sett HELT annorlunda ut om jag hade barn. Då kanske vardagens alla äventyr och rutiner hade hjälpt på ett helt annat sätt? Barn kan säkert vara tufft på många sätt i en utmattning men jag vill ändå tro att kärleken till dem och deras påhitt gör att kroppen läker.

        Stor KRAM på dig!! Tack för att du kommenterar, så intressant att höra dina vinklar!

        Gilla

      3. Du har helt rätt vad det gäller barn. Våra resor i utmattningen är på många sätt så lika men just när det kommer till barnen så är det väldigt olikt (såklart). Visst finns det stunder då jag önskade att jag kunde få mer tid, bara för mig själv osv. Men barnen är många gånger en räddning. Framför allt i somras, när de hade sommarlov. Det var faktiskt de som fick mig att skratta, VARJE dag. Det är så fantastiskt och det är jag otroligt tacksam för. Just nu är vardagen tillräcklig i allt men en liten mindre trip, kanske bara inom Sverige för att få lite miljöombyte skulle göra gott.
        Jag är väldigt glad för din skull att du skapat dig en sån bra höst och att du verkligen är på rätt väg. Starkt jobbat 💜

        Liked by 1 person

      4. Ja det är ju verkligen så. Utmattning är ju utmattning så vi delar samma erfarenheter, men vår vardag ser såklart olika ut. Jag kan tänka mig att det är tufft att ha barn mitt i perioder då man är helt sängliggandes, att det dåliga samvetet skaver, samtidigt som det måste GE så mycket. Att få ha dem runt sig. Den kärleken 💜 Jag brukar ju ta hit vår labradoodle ibland för hundmys. Inte samma sak men ändå ren kärlek.

        Ja borde inte utmattade också få resa till nåt retreat nån gång? Som vissa andra sjuka? Min mamma gjorde det under sin cancer, nåt spa nedåt i landet. Men jag har aldrig hört om liknande för utmattade?

        Tack snälla! Ja just nu är det lite tufft med på det stora hela ändå bättre lixom. Ibland måste man bara lyfta blicken. Puh men svårt när kroppen skriker. KRAM 💜

        Gilla

  2. Det första jag gör varje morgon (nåja, förmiddag snarare) när jag vaknat är att gå in på din blogg. Jag har följt dig sen i somras når jag kraschade, har läst den ”från pärm till pärm” så att säga. Förstår om inspirationen tryter ibland men det märks verkligen inte på de inlågg du gör. Du är ju fenomenal på att skriva!! Jag väntar med spänning på fler glammiga inlägg om smink, hudvård mm. Såg att du läste i ett inlägg för några dagar sedan. Boktips kanske? Ja som sagt, jag tycker att du gör det här så bra redan. Ville mest skicka lite pepp.
    Kraaaaam!

    Liked by 1 person

    1. Ahhh tack vad fint!! Jag vaknar också på förmiddagar hehehe… Vad glad jag blir att du läst hela bloggen – wow!

      Tack ❤ ❤ Kanske handlar det om hur mycket inspiration jag förväntar mig att jag ska ha när du säger det.. det fick mig att tänka till. Jag måste inte vara 100 % hela tiden för att andra ska uppskatta det jag gör. Kanske räcker 50 % vissa dagar lixom 🙂

      Smink och hudvård ligger i pipeline! Och böcker, bra tips! Fick hem idag fem nya böcker faktiskt.. slukar en hel del genom veckorna. Tack fina du ❤ KRAM

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s