Igår hade jag möte med min karriärcoach. Det var spännande och han hjälpte mig att plantera idéer till ett par viktiga saker som ligger framför mig. Stora beslut har tagits och ännu större beslut kommer säkert att behöva tas på vägen. Jag är fortfarande preciiiiis i början av den här resan som ska leda mig till det liv och den karriär jag vill ha. Och det är läskigt. Så läskigt. Och spännande. Och pirrigt.
Ofta vaknar jag på morgonen superduperpirrig och glad över att ha möjlighet att göra saker jag älskar. Om detta kan bli ett hållbart sätt att jobba på så vore det helt fantatsiskt. Vi får se helt enkelt. En sak i taget och tiden får utvisa. Jag kommer behöva en rejäl dos tålamod och komma ihåg att backa ibland så kroppen hänger med i allt det här. Jag har en tendens att vara extremt kreativ och det finns inget stopp på mina idéer, så när jag väl sätter igång den kreativa processen inom mig så är det ofrånkomligt att det kommer gå åt väldigt mycket energi till det. Och ge energi också såklart. Men balansen är det viktigaste. Måste komma ihåg återhämtning så hjärnan får vila. Måste komma ihåg. Måste.
Text, text, text. Bild. Färg. Form. Uttryck. Kreativitet. Skapande. Finns det något roligare?
Åh vad spännande det låter!! Bara ordet karriärcoach andas liksom friskhet och framtidstro. Härligt!!
GillaGilla
Ja verkligen. Jag har framtidstro i massor MEN nån dag efter att detta publicerades så slog hjärntröttheten till med kraft så då är det klart man tvivlar lite. Men det kommer gå. Det bara tar lite tid. 🙂
GillaGilla
Typiskt… Men inte oväntat, tyvärr. Bara man samlar på de där positiva ögonblicken, så blir de ju fler och fler över tid. Och tid är allt vi har, eller!? 😉
GillaGilla