Mycket tankar i huvudet just nu. Det känns som jag inte hinner tänka klart någon av dem, bara hoppar direkt till nästa. Kanske är jag snurrig i huvudet av allt som hänt sista veckan, kanske är jag bara lite ur balans. Vi har ett ganska stort beslut framför oss på det privata planet och plötsligt ställs allt på sin spets: vad har vi egentligen lärt oss av det här året? Nu är det upp till bevis för prövningen kastades i knät på oss.
Det är inte så enkelt att fatta beslut när man är hjärntrött och utmattad. Jag orkar aldrig rikigt tänka klart en tanke och dessutom känns det som att jag knappt kan tänka mer än ett steg. Det tar stopp. Analysförmågan orkar inte ens en liten bit på vägen. Detta försvårar läget lite just nu och jag lägger kanske lite väl mycket energi på att just tänka, och dessutom en betydande del av beslutet skjuter jag ifrån mig. För att jag inte orkar. Tänka alltså.
Jag tror och hoppas att vi väljer rätt och jag tror och hoppas att vi lärt oss något. Men det är svårt. Väldigt svårt.
När jag var som sjukast for mina tankar också i radande fart. Jag försökte tänka att de var som studsbollar som studsade och for. En tanke studsade upp och försvann, någon gång i framtiden ska jag kanske fånga den tanken. Inte nu och om den inte kommer tbx tänkte jag att den inte var menad att komma tbx. Det blev så mkt enklare när jag accepterade dessa tankar likt studsbollar.
Vi hade även vårt största beslut när jag var som sjukast, vi sålde vårt hus och flyttade till en större stad fyra mil bort. De flesta beslut tog min man själv. Jag fick förlita mig på att han visste vad som var bäst för oss.
Lovar dig att tankarna som studsar och far kommer lugna ner sig. Jag har inte kommit till att det känns bekvämt med beslut. Beslut och val ger fortfarande enormt med stress och ångest. Men är säker stt även det blir bättre en dag. Kram och lycka till med beslutet, hoppas din sambo kan ta det största ansvaret. Kram
GillaGilla
Tack för att du skriver detta. Tänkte massor på det här igår när jag läst det och inser att jag nog lägger för stor press på mig att jag ska kunna ta beslut. Det är nog så att min sambo får fatta beslutet. Tänker just att ert beslut att flytta var otroligt stort och du vågade lita på din man i det, då ska jag klara att släppa kontrollen i detta också. Väldigt bra input! Kram
GillaGilla
Det är ju ofta svårt att ens besluta vad det ska bli till middag, i vår situation. Det bara funkar inte att analysera, planera och strukturera…Om du har någon som helst ”magkänsla” så gå på den…
Tror det kan vara klokt att försöka slopa kontrollen för en stund, så gott det går. Att inte bara gå på logik utan främst på känsla. Allt blir ju ändå inte alltid som en tänkt sig hur planerad en än är från start. Nu har jag ju ingen aning om vad det är ni ska besluta kring 🙂 men vad det än är så blir det nog till det bästa till slut. Stor kram!
GillaGilla
Jag var så sjuk att jag var oförmögen till beslut. Vår dotter flyttade till Schweiz i samma veva och de två fick ordna med allt. Jag fick ibland stålsätta mig för att inte lägga näsan i blöt och fråga något för om jag frågade kom stressen med ångest bara de han säga de första orden som svar. Är säker på,att du har en klok sambo och att han vill ert gemensamma bästa! Kram
GillaGilla
Åh Eva ❤ Denna kommentar är så talande å något sätt. Jag känner igen mig exakt. Att inte kunna fråga för man kan inte hantera svaret. Får jag publicera kommentaren med en länk till sig och skriva några ord till? Är det okej? Kram
GillaGilla
Ja exakt så är det! Kan inte ens besluta vad jag ska ha för trosor på mig typ. Blir stressad aver alla val. Tänk då detta?! Ska berätta sen vad det är för något. Fram till dess får min kära sambo stå för analysen för den kan inte min hjärna hantera.. KRAM
GillaGilla
Gulle dig! Klart att du får. Varmaste kramen ❤️
GillaGilla