Kategori: vänskap

Mitt enda liv

Man får inte leva om sitt liv, det är det som är själva grejen. 

Säger Paul i Torka aldrig tårar utan handskar. Och det träffar så säkert. Och är så sant. 
I helgen har vi kollat om hela serien och verkligen slagits av vilken fantastiskt kärlekshistoria det är. Och vilken sorglig skildring av samhället från den tiden. Som den berör. 
Och till något annat så tog vi en AW med Emma och Calle i fredags. After Work för dom betyder just efter jobbet men mitt jobb är ju att bli frisk så jag vilade prick hela dagen för att orka gå ut på ett glas. Och glaset blev fler och det blev flaskor och det hela slutade med att vi var hemma två på natten… Vi hade mycket att fira och dessutom firade vi det viktigaste av allt: vår vänskap. I fem år har dessa två helt underbara personer varit våra parters in crime. Vi har pluggat på Lunds Universitet allihopa och träffades när vi alla bodde i Helsingborg. Och sen hängde vi ihop, flyttade till Stockholm ihop. Delat högtider och vardagar. Gråt och skratt. Tunga perioder, frustration, sorg och roliga upplevelser. 
Så, vår till en början sofistikerade AW blev alltså mer av ett studentslag. Bara att vi bytt ut öl i plastglas mot skumpa på flaska. Typ. Resultatet av kvällen var väl ungefär likadant nu som då. Så det slutade med det klassiska botemedlet igår och en hel dag i soffan och maratonkolla serier. Yepp, jag är ju van vid vila så för mig var det väl en vanlig dag… 
Men nu är det söndag och fotboll på TV för Stoffe. Jag tycker att det är ubertråkigt att kolla på fotboll MEN det innebär att jag får: en glad kille, jordgubbar och en yogatidning att njuta av under matchen. Win-win!  

Annons

En vän på visit

Idag kommer Isabel hit över dagen. Vi ska ligga på balkongen (alltså inte ligga, utan slappa! Stor skillnad!) och sola och vila och äta lunch och dricka matcha-latte och såklart gå på Erics Hatha på Yogayama. Isabel träffade jag på en fest i Helsingborg när jag och Stoffe hade våra bopålar där. Nu har Isabel och jag hängt ihop i sex år, fantastiskt. Tiden går så snabbt (hej tant igen!). 
Hon är den enda av mina vänner som är sådär nördigt intresserad av yoga, kristaller och eteriska oljor… Yoga kan vi prata om i timmar utan att tröttna. Tur att vi har varandra så alla andra slipper tröttas ut med det samtalsämnet. 
Innan hon kommer ska jag bara typ… kräkas lite. Eh, min nya medicin är tydligen ”viktneutral” (enligt den härliga säljbroschyr jag fick till) (vem fasen gör en säljbroschyr till en antidepressiv medicin??) (snygg var den också! *marknadsnörd*) (galet) (slut på perneteser) och jag börjar förstå varför… För jag kräks upp allt jag ätit! Skulle dock kalla det med viktnegativ är viktneutral… Hrmpf.