Nu sitter vi i bilen påväg ner till Blekinge. Vi ska till Stoffes föräldrar några dagar för relax, bad, god mat och kanske en kajaktur eller tre. Mina mostrar bor också där nere så en sväng med dom och kusinerna blir det också. 

Det är alltid en stress att åka iväg såhär; lång körning där min hjärna går på ca stressnivå 12 (av 10 möjliga..) pga trafik, skyltar och allt som swishar förbi som mitt huvud inte kan sortera. En utbränd hjärna har ju inget filter som sorterar bort ”ointressanta” eller irrelevanta intryck. När man tar sig från punkt A till punkt B är det normala att hjärnan sorterar bort allt som inte behövs på vägen. Istället kanske man minns några specifika saker längs sträckan såsom ett extra fint hus, en söt häst, några vackra fält. Då har hjärnan optimerat sin energinivå för att orka med allt annat den faktiskt ska klara av under en dag. Men en utbränd hjärna, och en hjärntrött hjärna, har inte det filtret vilket gör att prick all information tas in och aktivt ska sorteras i hjärnan. Detta tar extremt mycket energi från kroppen (en vanligt fungerande hjärna tar 40 % av energiförbrukningen, tänk då en utbränd!) och man blir så, så trött. Helt slut. 

Jag tar alltså in allt på vägen. Varenda bil, träd, skylt, hus, ko… Allt. Det är stressande. Och tröttsamt. Men jag måste öva. Så det gör jag nu. Andas, andas, andas och försöker slappna av.