Såhär känner sig en utbränd person som äntligen orkar gå utanför dörren:
Stötte på den här godingen utanför vår port och bad att få ta en bild. Känner mig ibland som den här hunden. Man lixom ser hur han hela vintern har gått och suktat och väntat på att isen ska släppa så han äntligen kan få kyla ner benen i vattnet. Och sen där han väl är där, så bara; ahhhhhh. Njut. Han bara står rätt upp och ner och njuter.
Så känns det när man har legat flera veckor inomhus i ett mörkt sovrum med nedrullade persienner och en kudde över ögonen. Sen en dag orkar man gå utanför dörren och bara sätta tårna i gräset. Den lyckan. Den kan man leva på i flera veckor efteråt.
alldamnstories 