Sömnig och ont i huvudet

Idag har jag försökt att gå en promenad lite försiktigt. Det är så segt. Som att vada runt med tre sömntabletter i kroppen. Dimmigt. Vill typ lägga mig ner på varenda bänk jag ser och ta en nap. Den här tröttheten alltså. Så svårt att förstå tror jag om man aldrig upplevt den. 

Annonser

Inspirationen är borta 

Och det här med att svettas ut på trainer i tjugo minuter. Det är inte en bra idé. Idag värker hela kroppen och huvudet och jag har mest bara sovit hela dagen.

Så har jag tänkt också på att jag tappat inspirationen för att skriva den senaste tiden. Och jag vet inte riktigt varför. Det känns som att jag inte har något att ge längre. Inget att dela och inga tankar eller tips. Det bara tog stopp.

Fråga gärna om det är något speciellt ni undrar eller vill veta. Bland annat fick jag en fråga för några veckor sedan som var så bra att jag inte ens kommit på något svar: hur var dina första nio månader av din utmattning? När du hade din akuta fas? Och jag minns inget. Blackout. Men om det är något speciellt om den tiden ni undrar så svarar jag jättegärna. Men helheten har jag glömt. Förträngt. Har jag insett nu.

Trött 

Nä alltså jag är så trött. Har inte skrivit så mycket om det för jag ville verkligen inte klaga i onödan… Men sedan i söndags eftermiddag känns det som om jag går på knäna. Och jag förstår inte ens riktigt varför. En sen dust efter resan? En överansträngning på söndagen som kanske utlöste tröttheten? Åh jag vet inte. 

Kroppen värker. Jag orkar varken kolla på TV, prata i telefon eller höra någon typ av ljud omkring mig. Hjärntröttheten ligger ständigt där och trycker på. Och jag känner mig gråtfärdig och nedstämd mest hela tiden. Skittråkigt ju! Så nu checkar jag ut den här veckan och ska dricka te och sätta mig på mattan en stund. Och äta pepparkakor. På yogamattan. Bästa stället. 

Hoppas ni får en fin fredagskväll! 

Mest bara trött

Idag är en riktigt trött dag. Vaknade, åt halva frukosten (orkade inte ens tugga ner hela…), gick och la mig, somnade, vaknade, åt lunch, somnade, borstade tänderna, duschade, ut en kort sväng, hem, sova, vila, läsa, pussa på hundvalp, kolla film, sova med hundvalpen… Och här är vi nu. Lika trött fortfarande. Vad tusan hände? 

Tråkig flickvän

Mitt dåliga samvete nöter ner mig just nu. Till ingen nytta, jag vet. Men så är det.

Efter dagens vandring bort till Brela för bad, sol och lunch tog kraften slut. Väl hemma igen dunsade jag ner i sängen och har legat här sen dess. Ont i kroppen och trött så in i bomben. Stoffe fick gå ut själv och äta middag och såklart gör det ont i hjärtat att han ska behöva göra det. Men jag kunde inte vika mig och ignorera kroppen, för då vet jag lixom inte vad som händer sen. I nästa steg. Så mycket har jag ju lärt mig. 
Men, känner mig i alla fall typ sämst just nu. Såklart klagar inte Stoffe, inte ens en ynka liten bit. Men jag såg ändå på honom att han tyckte att det var lite tråkigt. Han kollade om det var nån match han kunde se. Men icke nej. Typiskt. 
Har i alla fall legat här och vilat, läst, duschat och gjort en skön inpackning för håret, skrubbat hela kroppen och ligger nu i sängen igen. Har inte ens ätit middag än men jag tror nog min companione därute kommer hem med något till mig. Om jag känner honom rätt. 
Ja. All tid på semester är inte perfekt. Min utmattning finns ju där. Oavsett om jag är på semester eller inte. Fy fasen vilket jobb – ständigt uppkopplad på den här skiten.