Nu vill jag bara som ett sista inlägg för 2016 önska er, mina världsfinaste läsare, ett riktigt Gott Nytt År! Ni betyder så otroligt mycket i min vardag och jag skrattar åt era roliga kommentarer, häpnas av era smarta formuleringar och stöttas ENORMT av era hejarop och puffar och alla fina råd. Tack för alla era kommentarer och mail och ert stöd. Det betyder så mycket ❤ 

Och så avslutar vi det här året. Så mycket sorgligt har hänt i världen. Så mycket hat och oro. Människor som inte förstår att vi alla är en. Att vi inte är separerade från varandra. Skadar du en, skadar du alla. Och klimatet. Oj vilken ångest jag kan få över klimatet… 

Ändå måste jag säga att 2016 har varit ett av mina bästa år i livet, om inte det bästa faktiskt. Det kan låta konstigt med det visar också hur lite vi egentligen behöver för att känna harmoni. 

Gott slut på 2016 och hoppas ni alla får en riktigt härlig nyårsafton. Oavsett vad ni tar för er. Minns nu hur lite som krävs för harmoni och glädje. En stund i taget. 

Gott Nytt År! 

God lives in wild, reckless abandon of structure. Shake things up. Say yes when you normally say no. Break all the rules. Follow your intuition. Travel. Talk to strangers. Laugh out loud. Dance like you don’t give a fuck. Yell at the ocean. Hug a tree. Spend all your money. Cry when you feel like it. Be naked more. Eat whatever the hell you want. Quit your job. Start a new one. Speak your mind. Fall in love. Have your heart broken. Fall in love again. 
Live your life for YOU! You were born a free spirit. Act like it. 

Rachel Brathen

Inför årsskiftet förra året så önskade jag mig mer hundar i mitt liv. Det hade kommit till mig under 2015 att djur har en starkt läkande kraft för mitt sinne och vi övervägde länge att skaffa oss en egen hund. Efter mycket vridande och vändande så kom vi tillslut fram till att vi jättegärna vill ha en hund, i framtiden. För tyvärr passar det inte så bra sålänge jag inte vet hur min vardag ska se ut och Stoffe jobbar så pass mycket. Så istället kom hundar in i mitt liv från andra håll. En av dom är ju Esther. Min vitlockiga, kärlekfulla labradoodle. 

Igår hälsade jag på henne, hennes matte och deras nya familjemedlem, en brun labradoodlevalp, i Trosa. Vilken dag vi hade! Vi åt god mat hemma hos dom, var ute i skogen i två timmar, busade och gosade med hundarna och jag fick äntligen krama på Esther. Jag har inte sett henne på tre veckor så jag längtade ihjäl mig. Och hon verkade minst lika överlycklig och vek inte från min sida på hela dagen. Lilla tjejen. 

Och visst är det häftigt. Hur mycket man kan älska ett djur. Alldeles överväldigande mycket. Hon är världens gosigaste, mysigaste, lugnaste, tryggaste tjej. Esther. Men hon är också så envis, ibland nonchalant, har tusen divalater för sig… och allt det älskar jag med henne. Trots att jag ibland biter mig i tungan över hennes ignorans när vi är ute. För hon väger alltid upp det miljoner gånger när hon tittar på mig och visar att vi är superteamet. Att hon alltid kommer finnas där när jag behöver henne. 

Så igår kväll somnade jag med tårar som rann ner mot kudden. Av tacksamhet för att jag har henne i mitt liv. För kärleken som exploderar inom mig. För saknaden som sliter mitt hjärta i bitar när jag lämnar henne. 

Jag är så trött. Har varit det sen efter den där influensan. Vad tusan hände?? Funderar på allt jag gjort men får det ändå inte att stämma. Så fort jag ätit frukost är jag så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna. Borsta tänderna och duscha framstår som dagens största uppgift. Kanske är det något i min medicin jag inte tål. Igen. Då kan det bli såhär tokigt. Måste fundera vidare på det och se vad jag ska göra…

Tänker också mycket på det här med närvaro just nu. Att koppla bort tankepladdret som bara stör. Tar plats. Vill styra. Intellektet kan förstöra för själen. Kväva den. Hindra mig från att leva i nuet och fastna i det förflutna och i framtiden. Bestämma sig för att döma stunden som bättre eller sämre än sen och då. Men det är inte sant. Så jag måste fortsätta öva mig på att iaktta mina tankar. Se att dom inte alls representerar en sanning. 

Det jobbar jag med just nu. 

Igår kväll kom jag på att jag glömt Den Heliga Generalregeln för alla utmattade i allt vi gör: sluta innan du blir trött. Innan! Inte när du blir trött. Det hade jag ju glömt. I söndags körde jag slut på mig på den där maskinen på gymmet (gosh så osmart!) och igår så skulle jag researcha lite inför de resor vi planerar att göra under 2017 och blev såklart besatt. Big time. Läste artiklar, recensioner, restips, jämförde priser… i fyra timmar!! Hallå?! Vart tog mitt sunda förnuft vägen? 

Så sen blev jag slut. Först slut i kroppen i söndags så jag låg ju i sängen hela dagen igår och körde slut på huvudet också. Dubbel score. Igår kväll låg jag i sängen och tänkte på vad som gått snett (…) och kom på: jag glömde sluta innan jag blev trött! 

Aj då. Gjort är gjort och ingen idé att gräva ner sig i gamla misstag. Istället lärde jag mig ju något. Så idag har jag varit inne vid Norra Bantorget och fixat ny färg i håret och klippt mig och sen åt jag lunch på CloudNine och sen köpte jag ett par klappar på Stoffes jobb. Och nu påväg hem. Och jag tror att jag lyckades stoppa innan jag blev trött idag. Nästan i alla fall. Alltid något. 

Nu ska jag hem och vila. Sörja lite över att jag sett alla avsnitt av Skam på SVT. Så fint gjord. Vilka insatser alltså. En riktig nostalgitripp. 

Lämnat Ebba på hunddagis

Ätit frukost

Vilat

Tränat ett kort och lugnt pass

Ätit lunch

Vilat

Sovit

Läst

Duschat

Handlat nästa veckas mat online

Varit på Apoteket och Coop

Kollat serie och ätit brieost

Lagat middag

Ätit tacos

Ätit mer brie 

Kollat mer serie

Druckit te

Idag har vi varit inne på Östermalm; Stoffe, hans pappa och jag. Vi har köpt lite julklappar och fikat och ätit lunch och fikat igen och druckit champagne och druckit glögg. Som man ska göra en onsdag bara för att livet är här och nu och man vet inte vad som händer sen och då kan man lika gärna göra allt på en vanlig onsdag. 

Nu sitter vi på båten hem till oss och kanske ska vi ta en nap eller en yogapaus när vi kommer hem. Sen får vi se vad kvällen bjuder på beroende av energinivån. 

Hoppas ni har en fin onsdag! ❤️

Glad tredje advent på er alla! Hoppas ni har haft en fin helg med både vila och sällskap och god mat. Här hemma är vi fortsatt sjuka så tempot är väldigt lågt (som vanligt då…) men vi orkade oss i alla fall bort till Magnus Johansons bageri för att köpa lussekatter och glögg. Så det har vi festat på. Yum. 

Nu tänker jag kräma ut dom sista timmarna i den här soffan, med min favoritkille, innan veckan drar igång och bara njuta av middag och kanske en film. 

Hörs mer imorgon!

Idag kommer inget spännande här. Jag är helt genomförkyld och ligger nedbäddad i feber och rejält många snorpappersbollar. Fy fasen. Har ont i hela kroppen och känner mig så långt ifrån peppad på något överhuvudtaget just nu. 

Over and out från sjukstugan. 

Remembering this ❤️

Ju piggare jag blir desto svårare får jag att reglera den där jäkla volymknappen. Min kreativitet spinner och jag märker hur jag blir alldeles pirrig i hela kroppen för det är ju så mycket jag vill göra. Samtidigt är jag ändå duktig på att verkligen försöka hålla i impulserna (ibland) och inte rusa på alla bollar i huvudet. Kanske bara ta var tredje. Eller nåt. Så då kanske jag ändå har lärt mig någonting? 

Ska fundera vidare på detta. Hur jag ska förhålla mig till det. Hur jag ska kunna reglera mina energitoppar och all den där pirriga glädjen jag känner över skapande och kreativitet och rörelse och träning och mat och alla vänner och allt. Som berör mig så. Och skapar så mycket glädje i mitt liv. Men samtidigt behålla tillräckligt med energi för att inte brinna ut. Alltid spara energi till kroppen och huvudet för att systemet ska gå runt och må bra. Det tåls att tänkas på.