Ibland hamnar jag utanför min egen balans. Utanför mitt fokus. Kanske har jag jämfört mig för mycket med någon annan, lyssnat på någons annans åsikt som inte stämmer överens med mina egna värderingar, tillåtit mig att tänka att jag inte duger för att jag inte är på ett visst sätt. Inte lika utåtriktad eller energisk eller karriärsdriven eller intressant. Kanske har jag låtit mitt sinne vandra iväg så långt att livet inte duger perfekt som det är just nu. Men mest av allt tror jag att jag har mist förmågan att stå upp för mig själv, att säga ifrån och hålla fast vid mina åsikter och tankar och beteenden. Då hamnar jag här ute. Så jag måste börja jobba inåt igen.
Det är så lätt att hamna där ute.
Då tvivlen kommer om att man inte duger som man är.
Att man är udda, tänker annorlunda och inte passar in.
Men vi passar in både du och jag och alla andra precis som vi är.
Just dessa tankar och känslor då vi förminskar vårt genuina jag drar ner oss.
De var de tankarna och känslorna som bidrog till min utmattning och säkert många andras också.
Rikta dig inåt.Där hittar du ditt riktiga jag. Det riktiga jaget som vet precis vad som räknas på riktigt.Det riktiga jaget som vet var du ska gå och som ger lugn och trygghet.
Du är fantastisk bara för att du är den du är.
❤❤❤
Var rädd om dig.
Kram från
Annica
GillaGilla
Så fin kommentar ❤️🙌 TACK! Och SÅ sant att det är bland annat det som gjort att man hamnat i utmattning; den ständiga överanpassningen. Igår började jag jobbet igen med att meditera för att hitta tillbaka till kärnan, den som av någon anledning har rubbats senaste tiden. Man behöver ge sig själv kärlek och acceptans. Det är enda sättet. Hur ska kroppen kunna läka om vi inte accepterar den till fullo? Ta hand om dig fina du ❤️❤️❤️ KRAM
GillaGilla