No plan, no problem

Tack för era kloka kommentarer och tips på senaste inlägget. Har läst igenom alla era svar säkert 20 gånger och funderat på hur jag ska tackla min stigande ångest och stressade kropp. Och grejen är ju precis den, som flera av er beskriver, att på jobbet går allt bra. Jag längtar dit varenda gång. Och det är super på alla sätt. Så det vill jag ju självklart inte vara utan. Snarare så handlar det nog om att jag själv måste justera små saker som exempelvis mitt tempo när jag jobbar, det finns utrymme för mig att göra saker långsammare för min arbetsgivare är hur cool och lugn som helst.  Jag kan också justera fritiden lite mer tror jag. Ta bort vissa intryck, lägga undan telefon, fokusera på läsning som jag njuter mycket av, yoga korta och lugna pass, meditation. Och framförallt andas. 

Men mest av allt måste jag sluta tänka så många steg fram. Oroa mig för saker som kanske händer. Hur mycket onödig energi lägger jag inte på det? Och hur många verktyg och strategier jag än har så är detta ett av mina största bekymmer. Livlig fantasi och ett kreativt sinne. Baksidan av det; katastroftänkande. Här har jag mycket att jobba med eftersom det antagligen förvärrar prick alla mina symptom. 

Hursomhelst är jag så glad att höra att det inte verkar vara helt ovanligt att få den här typen av symptom vid start av arbetsträning och även vid ökning av tid i arbetsträning. Det verkar ju, hur tråkigt det än är, vara ganska normalt. Inte med det sagt att det är lätt att hantera och inte heller att jag bara ska köpa det och köra på. Men en liten tröst ändå. Nu måste jag hitta mitt sätt att anpassa både jobb och fritid så att balansen blir hållbar. 

Men oj vad jag blev chockad av kroppens reaktion. Jag visste inte ens att min kropp kunde känna sig såhär stressad och ha ångest på det här sättet längre. Det var lixom nedpackat i historien och borta trodde jag. Men icke. Tydligen har kroppen ett eget minne som jag inte är helt medveten om. Jag var lixom så inställd på att jag skulle bli supertrött när jag började jobba. Det hade jag förberett mig på mentalt i flera månader. Men så chockar kroppen med detta. Helt andra grejer? Den här sjukdomen är verkligen en bergochdalbana. Totalt. I varenda sekund. Inget går att förutsäga och det enda vi kan göra med att åka med i stunden. Släppa kontrollen och låta kroppen åka med i alla vågor och vindbyar. 

Läste den här artikeln idag. Kanske någon mer som behöver påminnas? Jag behöver fasen påminnas flera gånger om dagen. 

Annonser

2 reaktioner på ”No plan, no problem

  1. Jag kan inte alls uttala mig om arbetsträning ännu eftersom min sådana börjar tidigast i mitten augusti (troligtvis i september trodde läkaren). Men gällande att oroa sig över saker (som kanske kan tänkas hända i framtiden) – det har jag varit rätt bra på. Nu just är jag mest oroad över att min jobbhjärna (som ännu är helt utdöd) inte alls kommer att vakna till liv under sommaren. Jag har alltid gillat mitt jobb och trivts massor med det. Men utan en delaktig hjärna så blir det knappast till nåt. Det som hjälper mig i nuläget gällande onödig framtidsoro är att göra ett mer kortsiktigt tidsfönster för mitt liv nu just. Dvs att lägga upp en gräns hur långt in i framtiden jag kan grubbla/fundera över mitt liv och mående. Nu har jag satt upp mitt tidsfönster att bara sträcka sig från tiden i mitten av maj (då jag började må bättre) tills midsommar. Julimånad och resten av året tar jag i den takt det kommer. Den metoden funkar rätt bra för mig. Jag läste om tidsfönster i Åsa Nilsonnes bok ”Vem är det som bestämmer i ditt liv?”.

    Du fick många goda råd i det tidigare inlägget. Hoppas att du lyckas lägga upp en plan så det känns okej att gå vidare med arbetsträningen. Det du skrev ovan lät ju som en bra grund. Att livet ska behöva ta så kringelkrokiga vägar. ❤️

    Gilla

    1. Trodde också min jobbhjärna vad borta, men den verkar ändå minnas lixom? Hur man gör? Kanske lite för bra eftersom jag redan ibland faller tillbaka i duktighetsfällan 😱 Ska kolla den boken, låter verkligen intressant. Hoppas du får vila och ha en skön sommar innan arbetsträningen. Det behövs alltid en buffert av energi 🙉 KRAM

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s