Vad gör man hela dagarna i sängen? 

Vad gör man då när man är sängliggandes? Ja alltså, när man har kommit förbi det där stadiet att man tänker att man lika gärna kan lägga sig i graven direkt. När man lixom ens orkar vända på sig i sängen. Då gör man följande: 

  • Dricker massor med vatten för att skölja ur systemet och mota bort huvudvärken (inte för att det fungerar men det känns i alla fall bra)
  • Äter orimligt mycket mat, speciellt kolhydrater, för hjärnans skull. Den behöver massor av mat för att få hjälp med läkningen. 
  • Sover 18 timmar per dygn
  • Stirrar upp i taket 5,5 timmar per dygn 
  • Äter, borstar tänderna och dricker vatten resterande 30 minuter per dygn
  • Finns ingen mat hemma så ber man någon typ pappa, syrran, grannen eller en vän handla åt en så kylen är välfylld med saker man kan äta utan att behöva laga
  • Är snabb med att boka av allt som är inplanerat de närmaste dagarna slash veckorna när en ser åt vilket håll det bär av. Inte en chans att något står kvar i planeringen för att ”det kanske går”. Nej, bort med allt så slipper man stressen att ens fundera på sånt. Nu ska kroppen bara få tas om hand och vila. 
  • Funderar på vilken bil man skulle köpa om man vann 500 000 helt rätt upp och ner. Eller en miljon. Beloppet är valbart mellan dessa två.
  • Tänker på hur livet kommer se ut efter allt detta, visualiserar, affirmerar. Och då lixom inte typ ”på onsdag kan jag ta en dusch”, nej, mer typ om fem år. Vad gör jag då? Det andra blir ju lite väl deppigt. 
  • Ser till att ha en fuktspray eller skön ansiktskräm bredvid sängen och splasha på heeeela tiden. Om en nu ska ligga såhär kan en ju passa på att få riktigt glowig hy iaf. Så när en kommer ut ur idet kan en glänsa igen. (Ni kan skicka vinflaskor som tack för tipset till min adress. Biobiljetter undanbedes pga hjärntrötthet.) 
  • Funderar över vad som hände i gårdagens Bonde söker fru
  • Smular ner sin partners sida på sängen med kaksmulor, brödsmulor, chokladspill. Sen blir det liv i luckan! 
  • Fnittrar högt (för sig själv) åt grannarna som försöker få ordning på ljusslingorna på balkongerna. Svordomar ser ut att hagla över trasslet. 

Ja typ sånt. Bara massa sånt. 

Och ni. TACK TACK TACK för att ni kommenterar och mailar och messar och peppar och skickar så mycket kärlek. Även om jag inte orkar svara på kommentarer just nu så läser jag varenda en och tar åt mig av alla tips och tankar. Jag är så jäklarns tacksam och ni får mig att le fastän det är ganska mörkt just nu. Är så otroligt tacksam 💜

Vad läker utmattningssyndrom? 

Ibland funderar jag på vad som egentligen har läkt min utmattning. Alltså på riktigt. Vissa saker hjälper såklart på kort sikt och man löser lixom dag för dag och vecka för vecka på olika sätt som man lär sig fungerar för en själv. Men vad har egentligen varit helt avgörande? Jag ser att det finns två saker som läkt mitt utmattningssyndrom (depressionen läkte jag med medicin så det är en historia för sig) över tid:

Sömn 

Alltså obegränsat med sömn. När jag slutade lyssna på alla, inklusive min läkare, som menade att man inte ska sova för mycket. Då hände något. Jag började sova från det att jag var trött på kvällen (runt 21-22) tills jag vaknade av mig själv på morgonen. Inga hämningar eller pekpinnar. Ibland vaknade jag 12 timmar senare och det är helt perfekt okej. Om jag var trött mitt på dagen sov jag prick hur länge jag ville då, ibland flera gånger om dagen i flera timmar per gång. Och när jag började med detta så insåg jag hur mycket sömnen läker och jag tror nog att utan detta hade det tagit mig betydligt längre tid att bli frisk. Och tänk då att jag ändå varit sjukskriven i två år?! 

Tid 

Ja men så jobbigt va? Det tar tid. Det enda man kan göra är att vänta och under tiden läka sig själv. För det tar så lång tid. Olika för alla såklart exakt hur lång tid, men det är ju ingen quick fix kan vi nog alla skriva under på. När jag släppte all tanke på att ”jag ska börja jobba då eller då” och ”åhhhh vad lång tid det tar”, så hände också något. Jag slappnade av och då lixom blev det bättre. Nu tänker jag typ att folk kan ju vara hemma ett år eller två med barn och alla har olika många barn så vad fasen gör det om jag har ett jobbuppehåll på ett par år eller mer för att läka mig själv? Det är ju ingenting! Jag kommer ha investerat tiden för resten av mitt liv. 

Övriga stöttepelare för läkning

Och sen finns ett antal parametrar som såklart spelar in men som inte har varit av samma avgörande betydelse för min läkning när jag ser tillbaka på det. Eller jo alltså dom är superviktiga men jag tror inte att bara dom isolerat har läkt mig, dom har mer stöttat min läkning och givit mig förutsättningar att läka, orka kämpa, kunna kämpa osv. Dessa faktorer kan vara rätt typ av mat, stöd från familj och vänner, familjesituation, ekonomiska förutsättningar så man slipper stress över pengar (blir förbannad bara jag skriver detta!), ålder, lugna promenader, mediciner, övrig hälsa… ja sånt. Allt det som givit mig kraft och möjligheter att kunna investera all min energi i mig själv. För det var lixom det som krävdes tillslut. Att jag fick skala bort alla energiläckor och satsa på att lägga all den energin på mig och min läkning i sjukdomen. 

Så detta är typ min egen lilla forskningsartikel kan man säga. Empiriskt underlag är jag. Och det ska gudarna veta att forskningen har en hel del att komma ikapp vad gäller just utmattningssyndrom. Man känner sig som en försökskanin deluxe. Inget är helt säkert, helt prövat, har tillräckliga underlag, är vetenskapligt bevisat och blablabla. Så när man är utmattad måste man lixom sätta ihop sin egen lilla kompott för vad som fungerar för just mig. Och prova sig fram. Roligare än så blir det tyvärr inte… ett jävla jobb är vad det är. Viktigare än alla andra för jobbet handlar om dig ❤

När jag skriver detta är det i då-form för jag har ju lixom kommit över de absolut värsta faserna i min utmattning och ändå har jag långt kvar. Väldigt långt kvar. Så jag håller fortfarande hårt i det ovan. Jag sover massor, låter det ta tid, låter familj och vänner som ger energi bjudas in andra hänvisas bort, äter mycket (inte missa viktig energi!)… och allt det där. Än är jag inte ur skiten men en dag så! 

Aloe Vera och Sköldkörteln 

Tack ni som tipsade mig om massa bra grejer angående min krånglande sköldkörtel. Som att ta medicinerna åtskilda och att dricka Aloe Vera. Jag testar båda nu! Och sitter as we speak och väntar på att få ta nya prover på sköldkörteln. Yepp. Som en start börjar vi här.

Aloe Vera hittade jag via Forever Living som verkade ha den renaste produkten på marknaden, alltså den med mest procentuell del Aloe Vera. Så den dricker jag nu. En shot morgon och en kväll. Ännu har jag bara testat i någon vecka så det är ju alldeles för tidigt att säga vad det ger, snarare måste jag nog ge det ett par månader i alla fall. Det känns nyttigt i alla fall för det smakar sådär 🙂

En tjej dom heter Clarissa Krabbe (info@clarissakrabbe.se) hjälpte mig och gav mig massor av information om hur Aloe Vera kan hjälpa kroppen på olika sätt. Så tacksam för att jag hittade en tjej som är så engagerad och hjälpsam. Och nej det är inte sponsrat, jag bara gillar att puffa för så jäklarns duktiga tjejer som bidrar med så mycket utöver att bara leverera en produkt och sen tack och hej. Hon hjälpte så mycket!

Aloe Vera är ju en riktigt oldie som har funnits i över 5000 år. Det är en växt som växer på torra marker och det där nyttiga, geggiga sitter inuti bladen. Nu när vi var i Spanien och bodde i bergen så växte det Aloe Vera överallt! Stora rackare var det också, vissa lika höga som en människa. Och vad vackra dom är. Lixom kaxiga och tuffa på utsidan, tar plats, och inuti finns den ödmjukaste geggan som fyller våra kroppar med massa näring. Häftigt. 

Den här grönsaken är ju verkligen fullmatad med vitaminer och mineraler, och alltihop hjälper tarmen att renas och att ta upp näring på rätt sätt. Det är lixom det som den gör. Tar bort plack och slagg i tarmen. Och näringsboostar. Bra för oss som har så lite energi att vi behöver behålla absolut all av den lilla vi har; vi vill ju att all energi ska gå åt till att göra det goda direkt och inte först behöva städa upp lixom.

Som ni vet är jag alltid hyfsat skeptisk till olika typer av superkurer eller att en grej skulle kunna läka utmattning. Nej det tror jag inte heller. Och inte heller har någon påstått detta. Jag tänker bara att nu har så många i min närhet nämnt den här grönsaken att det är värt att testa. När jag hade problem med acne (och har ju fortfarande i perioder av obalans) så fick jag flera gånger Aloe Vera rekommenderat (alltså den man dricker) men testade aldrig då. Men nu kör vi! Värt en test ändå? Jag har ju märkt hur gott det gjorde för min kropp att enbart äta vegetarisk kost och efter det är jag väl liiiiite mer ödmjuk inför att naturen har fantastiska krafter för läkande. Många bäckar små heter det väl.

Tydligen balanserar Aloe Vera PH-värdet i tarmen vilket låter perfekt för en pitta-dominerad suris. Min kropp är ju i princip alltid surare än den ska vara pga all eld och hetta som finns i systemet.

Well. Ni lär få en uppdatering om några veckor. Nu håller vi tummarna!