Att jag inte skriver här är för att jag har så fruktansvärt ont i huvudet. Och om jag då lixom fokuserar på att skriva, använda telefon, padda, tv eller dator, ja då blir det sängläge. Vilket inte är så kul. Så jag försöker balansera energin så gott jag kan utan något digitalt innehåll överhuvudtaget. På så sätt finns lite energi kvar att orka laga mat, fixa hemma, se till att malarna som invaderat vårt källarförråd har tillräckligt med mat (…), ta en kort promenad, äta och därinellan gråta lite för att tycka synd om mig själv när smärtan blir för mycket.
Minst en gång om dagen frågar jag Stoffe; Kommer jag någonsin bli av med den här utmattningen? Så ja, det är lite lågt just nu. Men jag vet att ni vet hur det är.
alldamnstories 
Det blir bättre igen ❤️ Tänker på dig och skickar styrkekramar genom cyberrymden.
GillaGillad av 1 person
Tack fina ❤❤❤
GillaGilla
Är oxå inne i en sån period nu. Har fortfarande inte återhämtat mej från jul och nyår och kom hem från en resa i söndags som jag klarade under all förväntan. 😦 Gick inget bra alls. Nu är jag verkligen själatrött och håller på att svimma om 8
jag inte mest ligger i soffan. Mjölksyra och värk i hela kroppen. En promenad igår kändes som ett töcken gåendes i kvicksand. När kommer orken till baka? Så ofantligt trött på att verkligen vara energilös och ledsen..
GillaGillad av 1 person
Nej jag har också jul och nyår i ryggen, troligen delvis därför jag sjunkit en bit senaste tiden…
Men åh! Tänkte ju på dig när du var iväg, mindes att du skrev att du skulle iväg mitten jan. Men – ingen panik! Efter min första resa i utmattningstillstånd så tog det nog två månader innan jag hämtat mig. Jag var SÅ dålig och trodde TT jag hade ramlat tillbaka hela vägen igen. Men sen lärde jag mig att dippar av ansträngning är JOBBIGA men inte alltid DÅLIGA. Så fokusera på att vila och ge kroppen vad den vill ha istället för att förbanna den. Var snäll. Den tog dig på resan även om det inte blev perfekt. Men du gjorde det! Modet betyder lika mycket om inte MER än resultatet. Om du nu blir rädd att göra saker så vinner utmattningen. Det här är bara ett steg på vägen. Det är en bumpy road vi är på.
Ta en dag i taget. Vecka för vecka. Det kommer bli bättre!! KRAM 💜💜💜
GillaGilla
❤
GillaGillad av 1 person
Hej! Jag hittade in här i julas då jag låg i soffan under tre veckors jullov (lärare). Du sätter ord på känslor, tankar och tillstånd på ett sätt som ger mig aha-upplevelser många gånger. Att läsa din blogg har bidragit till att jag vågat ta ett beslut som jag bävat inför under lång tid, och förra veckan sa jag upp mig från mitt jobb efter 16 år i yrket, två sjukskrivningar och fem år av utmattning.
Även om du inte direkt vet om att du hjälpt mig att agera vill jag tacka dig. Du är en fin människa och jag är övertygad om att det du går igenom nu kommer att leda till något gott. Stor kram!
GillaGillad av 1 person
Hej! Oj vad jag blev rörd av din kommentar! Tack snälla för dina ord. Och även om jag aldrig vågar tro att jag har gjort något alls för att du ska våga ta steget att säga upp dig, det hade du inom dig hela tiden, så är jag så glad att du berättar att du vågat! Jag stod ju själv där för precis ett år sedan… och jag tvivlar och sliter ibland mitt hår för att framtiden är så osäker. MEN det är det bästa jag har gjort för mig själv. Ett beslut jag tog för MIN skull. Den känslan är oslagbar. Jag hoppas du känner samma sak och alla dagar du kommer tvivla och gråta så kom tilllbaka till att det finns en väg. Och du är påväg. Det är bra att man måste lixom trampa upp den helt själv vilket gör att det tar lite längre tid.
Var stolt över dig själv!! Wow – sånt imponerar stort på mig, människor som VÅGAR. Stor kram!
GillaGilla
Ja, vi vet hur det är. Och vi finns kvar här när du repat dig. Ta hand om dig!
Kram 💜💙💜
(Jag har vaknat med ett rött öga idag. Matchar min tröja. Är det en varning om att jag har gått över gränsen. Vilar & funderar/ältar).
GillaGillad av 1 person
Tack fina du! Ja det kan vara ett tecken, ibland vet man inte lixom… kroppen är finurlig! KRAM 💜💜💜
GillaGilla