Badat i vattenfall. Surfat ännu mer SUP. Blivit grymma på att yoga på våra SUP. Kollat in bebissköldpaddor som simmade i vattnet. Kört jetski. Mediterat i solnedgången på stranden. Ätit massor av hemgjord glass. Legat i varsin solstol på stranden mitt i natten och kollat på stjärnorna. Pratat om rymden, meningen, hur stort universum är, om att storheten i universum är på riktigt och tankarna som förminskar oss i våra huvuden inte är det. Krupit förbi vakthuset i hamnen sent på natten för att komma in och kolla in alla de största yachterna som ligger på den låsta sidan av marinan, vandrat i skogen, badat minst 10 gånger per dag, svettats enorma mängder genom att bara sitta rätt upp och ner, spelat ping-pong, kastat varandra i vattnet, tappat bort Stoffe på stranden för att han förväxlades med en mörkhyad person, tappat bort Stoffe på stranden för att jag trodde han var en reklamskylt för Kalles Kaviar, vilat, läst, sovit, kramats, nakendansat på hotellrummet, kastat oss i stora vågor, magsurfat på de stora vågorna… Och bara njutit. Och varit närvarande. Här och nu. Och haft pirr i magen för att vi fått uppleva allt detta. Med varandra. Tack. Tack. Tack.