Försöker lita på känslan av trygghet 

Hoppas ni alla mår så bra ni kan må i stunden. Jag jobbar med mig själv på så många plan just nu och har hamnat helt ifrån bloggen och allt som har med telefoner och datorer att göra. Det får vara så en stund. 

Och samtidigt är det så mycket jag vill berätta för er om mitt besök hos en ayurvedisk läkare, om hur jag börjat gå i terapi och att jag varje gång står vid ytterdörren och tänker stanna hemma för jag tror inte jag behöver samtalet och sen väl på plats gråter hysteriskt över små bagateller, jag har en oro och ett lugn i kroppen som pulserar sida vid sida och jag vet ingenting om vad tusan jag ska göra med mitt liv men just nu orkar jag inte tänka. Och jag orkar inte dammsuga och tvätta för kroppen spinner iväg i en obehaglig energi så jag låter dammet samlas på golvet och funderar istället på när jag ska hinna leta upp nya bågar till nya glasögon för jag ser så suddigt hela tiden och så funderar jag på hur min kropp egentligen mår och jag tror kanske den mår okej men jag vågar bara känna efter nån gång per dag och så har jag extremt ont i huvudet av hjärntrötthet ibland men alltmer sällan och jag tror det är ett bra tecken. Men jag blir spänd som en fiolsträng av skrikande barn och lastbilar och bussar eller hundar som skäller inomhus. Och jag tror ni alla vet. Den här känslan av total förvirring. Och ändå ett lugn. För jag känner mig så älskad och jag försöker känna mig trygg varje dag för jag vet att jag är hållen. Och jag hoppas att varje människa kan få känna den känslan.

Annonser

8 reaktioner på ”Försöker lita på känslan av trygghet 

  1. Hoppas att lugnet snart får ta mer plats än orostankarna.❤️❤️❤️
    Visst är det så att olika känslor kan existera samtidigt och växla från stund till stund.
    Jag tror att när man går vidare ut till nästa steg i livet med arbetsträning så kommer
    dessa känslor ännu starkare.
    Man brottas med sitt gamla, prestationsinriktade jag och
    har samtidigt kunskaper om vad ett nytt jag behöver för att må bra och kunskaper
    och dyrköpta erfarenheter som förhoppningsvis gör att man inte
    blir sjuk igen.
    Man vill så mycket men är fortfarande begränsad av en utmattad hjärna.
    Har vi innan vi blev sjuka varit mer ångestbenägna så tror jag aldrig denna sårbarhet försvinner.
    Rädslan för att inte orka, krascha och falla finns kvar där under ytan.
    Jag tror du ska fortsätta lyssna till kroppen och din intuition.
    Att vi stängde av och inte lyssnade till kropp och själ ledde ju till att vi blev sjuka.
    Strunta i dammsugningen och gör saker som gör gott för själen.
    Vilken trygghet att du ändå kan vila i att du känner dig älskad och omhändertagen.
    ❤️❤️❤️
    Terapi tror jag är bra.Få hjälp att bena ut alla känslor och stöd i att du är på rätt väg.
    Jag kan vara ganska lugn när jag träffar min samtalskontakt men i mötet med någon som lyssnar
    kommer alla känslor, tankar och oro för framtiden.
    Jag gråter fortfarande efter snart två år som sjuk.
    Släpp fram alla känslor.Att gråta är läkande.
    Du gör bara så gott du kan och det är gott nog.
    Du är på väg och har kommit så långt❤️❤️❤️
    Var rädd om dig.
    Kram från
    Annica

    Gilla

    1. Så sant, så klok kommentar. Stannade hemma från jobbet ett par dagar och var hos läkaren och hade virus i luftvägarna… så inte konstigt att jag kände mig helt slut. Ibland behöver man bara stanna upp ett tag för att komma tilllbaka… och påminna sig om att man själv ju har kontrollen.

      Ja gråta är så läkande. Hoppas du mår bra och att allt går fint. ❤️❤️❤️ stor kram!

      Gilla

  2. Heja dig! Du är på väg framåt och ingen har sagt att det är lätt när gammalt och nytt krockar och känslorna löper amok. Jag var hos ”min” präst igår och vräkte ur mig senaste halvårets jobbigheter, för nu kan jag se våren med tydligare ögon. Han speglade mig så bra och jag förstod att jag kommit en bit framåt igen trots allt och är friskare än för några år sedan. Sånt behöver man hjälp med helt enkelt.
    Kram Sofia

    Gilla

  3. Precis som som de ovan skriver så påmin dig om de fantastiska framsteg du gjort och fortfarande gör. Även om kroppen ibland drar i bromsen så betyder de absolut inte att de är ett steg tillbaka utan tvärtom den behöver testköra dig så att den är trygg med vad du och hjärnan ger er in på. Ibland vill hjärnan också testköras och då blir de ångest och mörka tankar . Ja bi vet vad jag pratar om..,
    Och ibland händer också allt på en gång! Men tyvärr finns de inte så mycket att göra förutom att vara extra snäll mot sig själv och ”rida ut stormen”.
    För varje gång jag haft en sådan ”dip” så märker jag också att efter ett tag gör jag 2 steg framåt på min resa att bli ”frisk”.
    Hejja dig!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s