Tankar om utmattning

Efter att ha läst hennes inlägg imorse om hur det är att leva med utmattningsdepression måste jag bara tipsa er om det inlägget. För det var SÅ BRA. Så på pricken beskrivet hur man tar på sig skorna och ställer sig utanför ytterdörren och faktiskt på riktigt tycker att det är en liten promenad. Sen vänder man och går in igen. Hur många gånger har jag gjort det? Cirka varje dag förra året.

”Man övar på att orka duscha. Om man har ork att tvåla in sig är det bonus. För att inte tala om ifall man orkar tvätta håret. Då är man verkligen på g. Man övar på att orka ta sig upp ur sängen och ligga på soffan istället. Man övar på att orka värma lagad mat i micron. Har man riktig ork kan man lägga upp maten på en tallrik också!” Så bra beskrivet. Det tog nio månader för mig innan jag kunde duscha och tvätta håret själv. I nio hela månader satt jag i duschen med slangen tryckt not bröstet och min kille fick tvätta mitt hår. Jag orkade inte ens hålla upp händerna. 

Bloggen Tankar om utmattning drivs av en tjej som jag lärt känna här, i cyberspace. Hon beskriver rakt och ärligt om hur det är att leva med utmattningsdepression. Jag har haft så stor hjälp av henne för det var genom hennes blogg jag för första gången insåg att jag inte är ensam. Det finns fler därute.

Tack tjejen för ditt stöd och för din helt fantastiska blogg. Läs inlägget här.

4 reaktioner på ”Tankar om utmattning

  1. Håller med! Har hittat många kloka ord hos henne, här och på liknande bloggar. Det är en tröst att det finns fler där ute. Fler som vet hur det kan kännas även om resorna ser olika ut så finns många likheter. Samtidigt sorgligt att det finns så många som mår dåligt på det här sättet. Jag blev sjuk i december och har inte alls samma perspektiv, men finner tröst i att det finns andra som vet hur det är ❤

    Gilla

  2. Fina du! December är väldigt nyligen och jag förstår att det är svårt med perspektiv. Jag blev sjuk i december året innan och jag tappar själv bort perspektivet ibland, då blir jag ledsen och frustrerad istället. Just nu är en sån period… Och så sant att även om alla har olika resor så är det skönt att veta att man inte är ensam. Det enda jag kan säga är; låt det ta tid. Det är det mest klyschiga och det mest sanna. Om du inte låter kroppen läka ifred kommer detta bubbla upp igen i framtiden (jag är sjuk för andra gången..). Så sjukt jobbig läxa detta men det förändrar en till det bättre! Stor kram på dig ❤

    Gilla

Lämna ett svar till Therese Victoria Avbryt svar