Träningsvärken

Kraschade rejält. Kroppen skakar okontrollerat och kan knappt formulera en mening. Hjärnan stänger av och den där tröttheten som gör att man inte ens kan sitta upprätt en sekund till kommer över mig. Ringde Stoffe som var på jobbet och storgrät med panik i rösten; jag har nog gått in i väggen igen trots att jag redan är i väggen. Lugnet på andra sidan. Nej älskling. Andas. Det är ingen panik. Halva paniken skapar du i huvudet. Tänk på allt du har gjort de senaste veckorna och röran med jobbet och påfrestningen. Tillslut kommer bakslaget. Det är som när man tränat och får träningsvärk för att kroppen bryts ner för att kunna bli starkare. Fast lite värre då. Men det är en del av din process.

Alltså. Grät några minuter till för att jag har världens finaste kille som får mig att känna mig trygg med mig själv på en minut. La undan telefonen. Tog med duntäcket till soffan, lät tårarna rinna, plockade fram grönsaker och dipp ur kylen, pepparkakor och te, och slog på en julfilm på Netflix. Om det blev bättre? Kroppen skakar fortfarande av någon typ av överansträngning de senaste veckorna. Tårarna rinner än. Men ändå lite bättre. Fallet kommer tillslut. Måste påminna mig om det (eller uppenbarligen be någon annan att påminna mig om det). En del av den här processen som gör så fruktansvärt ont och skapar sånt tvivel i kroppen. Kommer jag att klara detta? Meditationen som måste fram nu: tillit. Allt kommer att bli bra. Det är bara inte så bra precis just nu ❤

Annonser

10 reaktioner på ”Träningsvärken

  1. Bra att du pyser ut känslorna och illamåendet och tillåter dig att backa och pausa. Du kommer igen! Tänk på allt du kommit igenom hittills fast det har varit kämpigt ibland. Utmattning är en krokig stig att gå på när man vill bli bra i raketfart…Skickar goda tankar till dig i soffan!
    Kram Sofia

    Liked by 1 person

  2. Åå vad det är skönt att läsa! Här börjar tårarna trilla när jag läser. Inser mer & mer hur viktigt det är med igenkänning i detta sjuka måendet & du anar inte hur stor betydelse att du delar med dig har för mig. TACK! Jag går igenom samma sak med bakslag efter för mkt jobb & stegring – frustrationen över att det inte kan funka & frustrationen över att jag inte märker & bromsar själv i tid, utan det krävs återigen att det är min läkare som ser & bekräftar att det inte är hållbart.

    Men som sagt, tack för att du delar – det betyder jättemycket för mig ❤

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s