Så efter veckans bakslag så provar jag igen. Allt blev helt enkelt för mycket och vi fick alltså dra oss ur köpet av lägenheten i sista stund. När jag skriver det vill jag gråta lite för jag ville så gärna flytta in i den där fantastiska lägenheten, men kroppen klarar inte allt på en gång. Jag får helt enkelt samla mig och minnas att lägenheter finns alltid, hälsan är min prio just nu. Och framförallt: att jag ens övervägde att flytta är så stort! Det hade inte hänt för sex månader sedan. Framsteg ändå alltså *fanfar*.
Och jag skulle varit hemma från jobbet idag också (var hemma i tisdags och igår för att landa kroppen) men imorse kände jag mig så sugen på att våga mig på att i alla fall åka in fram och tillbaka med tunnelbanan och typ ta en kaffe på jobbet. Sagt och gjort! Var mer noga med min morgonrutin imorse, slarvade av nån dum anledning i måndags, och tog 20 minuter promenad innan fruskost när solen gick upp, kollade in bävern som käkar pinnar på exakt samma ställe varje morgon, kikade på svanarna som sovandes guppade på vattnet och gjorde sen min oljemassage med olivolja som jag fick av min ayurvediska läkare. Sen cyklade jag till Gullmarsplan och tog tunnelbanan därifrån. Lite mer medveten helt enkelt. En del stresspåslag men galaxer ifrån hur det var i måndags. Skam den som ger sig.
Mitt i all den här röran är jag extremt tacksam över min chef som är så förstående och tillmötesgående. Jag är numera rak och ärlig med hur jag mår och vem som helst hade kunnat backa vid den tornadon. Men han möter mig alltid och kommer med förslag på hur vi kan underlätta och jag kunde verkligen inte vara mer tacksam. Så idag var det verkligen roligt att vara tillbaka och mötas av den positiva känslan.
Och hur viktigt är det inte att både känna efter när det är för mycket, för att då backa, men också känna efter när man faktiskt vågar testa vingarna igen? Att inte bli bekväm är också en övning. Jag har en tendens att dra mig undan jobbiga och påfrestande situationer för att skydda mig mot stress och ångest (hej psykologtimmargångerhundra) så idag gjorde jag mig stolt när jag vågade sitta upp på hästen igen. På det igen bara!
Sist men inte minst, några bilder på lägenheten som inte blir vår denna gången. OBS! Bortse från inredningen 🤓
Kök och matsalsdel separat, och stor balkong mot innergården.
Coola industrifönster. Härinne skulle bli yogarum! Nej vi har ju inga barn så då får man lyxa med sånt tillsvidare va?!
Ljuvligt badrum som är lite mer grått än på bilden. Ville typ bosätta mig i enbart badrummet. Älskade det.
Och ja det fanns ett stort eget gym i huset, torrbastu och ångbastu och hundspa och yogastudio och inte minst…
BIO. En annan gång ❤️
Samtliga bilder är från Mäklarhuset.se Objekt: Hammarby Allé 53 B i Hammarby Sjöstad
alldamnstories 
Bra j
GillaGilla
Bra j
GillaGilla
Bra jobbat att du kom iväg idag och att det gick bättre! Det glädjer mig också att lägenheten ni övervägde också ligger i sjöstan 🙂 jag har fortfarande lite koll på vad som konmer ut i området så det var kul att se vad ni hade tittat på. Det kommer fler fina! Vi kan ta den där promenaden eller fikan en annan helg om du vill, jag är också rätt sliten. Ha en fin helg om vi inte hörs. Kram.
GillaGilla
Ja visst är HG7 fina?! 😍 Tänkte skriva till dig att nu är det nääääära, men sen blev det ju inget 😏 Nåja. Finns många fina så vi lär hitta en när jag landat lite i jobb och sånt. Kollade även samtidigt på Sickla Kanalgata 32 och la utgångspris men säljarna ville ha alldeles för mycket mer än så, och så la vi ner den. Den ligger dock kvar så du har säkert sett den. Fin också! Ja ska vi ta promenad en annan helg? Vi åker till Teneriffa nästa helg så kanske när vi kommit hem? Ska bli så mysigt! Ha en fin helg 🌱🙌 KRAM
GillaGilla
Ja, de är jättefina. Men jag gissar att de lätt blir extra dyra då. Härligt med Teneriffa, hoppas ni får det skönt. Är ni hemma typ 28/10? För min del ser det hittills lugnt ut den helgen och i nov. Kram.
GillaGilla
Ja vi är hemma då, kan vi ses helgen efter kanske? Vore mysigt! KRAM ❤️
GillaGilla
Jag har också dragit mig för att görs ”jobbiga” saker. Sånt som jag tänker redan innan att nej, jag orkar inte, det kommer ge mig stresspåslag osv. Men börjar mer och mer att våga. Har regelbunden kontakt med en rehabiliteringskoordinstor som åtskilliga gånger sagt att du behöver försöka lite Ulrika att utsätts dig för även icke bekväma situationer för att inte hamna i rädsla. Det har verkligen varit att ta ett steg i taget, myrsteg. Här om dagen åkte jag rulltrappa själv. Tjoho. Inget jag gjort sen jag blev sjuk. Haft sån yrsel så jag har inte vågat för i början kändes det som att jag skulle rasa utför å nu när jag tagit det där steget så gick det ju bra nu när jag är så mycket bättre. Så det blev en tjoho. Tänk vad konstiga saker man går och gått igenom.
GillaGilla
Så sant, vilken klok person du fått som koordinator! Och GRATTIS till rulltrappeåket 🙌🙏🤗❤️ Nej man tror man är helt knäpp när man lixom måste ”lära om” hela livet på nytt typ. Som idag när jag skulle ”övningsåka” tunnelbana fram och tillbaka till jobbet 😂🙈 Skrattar åt det själv för andra måste tro att man helt har tappat det. Men jag övar också på att utsätta mig för saker, mer och mer, men jag jobbar också med balansen på att utsätta mig för rimliga saker. Jag har en tendens att gå all in och glömma att man ska vara modig inom rimliga gränser. Så svår balans!
Tycker du är så grym som tog steget idag med rulltrappan!! Man blir så stolt över sig själv. Njut av den stoltheten och alla steg du tagit hittills. Och alla steg som du väntat med för att du nu känner vad kroppen klarar. Det största steget av alla är själva lyssnandet. Många kramar 🤗❤️
GillaGilla
Hejja du! 💜
GillaGilla
❤️😘
GillaGilla