Even When I Lose I’m Winning

Svackor i utmattningsdepression är också steg framåt. Steg närmare ett friskt liv. 

Så irriterande peppigt. Men de här orden hittade jag i mina anteckningar på telefonen. Skrivna ganska tidigt i min utmattning. Och just där och då visste jag det nog inte riktigt. Men innebörden är ju faktiskt helt korrekt. 

10 reaktioner på ”Even When I Lose I’m Winning

  1. Jepp, så är det. Jag hittar också massor av visdomsord som jag har klamrat mig fast vid under alla gropar jag ramlat ner i under resans gång, i min dagbok på insidan av pärmarna. Varje grop har lärt mig något viktigt, så resan har varit och är fortfarande knagglig och kringelikrokig, men den går FRAMÅT precis som din.
    Kram Sofia

    Gillad av 1 person

    1. Ja det är verkligen inte en rak väg. Det ska man ju veta. Min läkare har visat mig diagram över olika utmattade personers olika toppar och dalar och det var verkligen stor igenkänning på den! Så vi alla verkar ha dessa guppiga vägar att ta oss fram på ❤ KRAM

      Gilla

    1. Läste ditt inlägg om det! SÅ bra! Jag har många gånger känt att jag verkligen behöver en paus, semester. Att jag behöver ny kraft för att orka kämpa mer. Men det får man ju inte. Det funkar ju inte så.. tyvärr. Kram!

      Gilla

  2. Ja, helt sant! Tur att man inte förstod exakt hur många svackor man skulle behöva ta sig igenom innan man kunde ana att det fanns ett ljus på andra sidan.Kram

    Gillad av 1 person

  3. Så sant som det är sagt (eller skrivet i detta fall)!! Man kämpar och kämpar, blir knockad, nere för räkning och så upp igen på väldigt darriga ben. Alla dessa signaler som man bara har kört över i åratal. Jag ska nog ha en skylt i pannan där det står ”omprogrammering pågår, stör ej” eller nåt sånt.
    Har funderat över förra veckans utmaning, besöka min arbetsplats och kommit fram till att den känslomässiga biten var lättare denna gång. Men snacka om att hjärnan är inställd på flyktläge. Det ringde på dörren när jag var där, jag stod i närheten och pratade med en kollega. Jag bara ”jag tänker inte öppna” och nästan flög in i en kollegas rum! Hjärtat bankade hårt, tryck över bröstet mm. Vad trodde jag? Att det stod ett gäng lejon utanför som ville äta upp mig?!? Nu kan jag ju skratta åt min reaktion. Och fram för allt; nästa gång kommer det att gå bättre! Hoppas jag i alla fall…
    Jag hoppas att din hjärntrötthet har lugnat sig. Den är ju så himla jobbig.
    Kraaaam!

    Gillad av 1 person

    1. Spännande reaktioner! Ibland behövs verkligen distans till upplevelsen för att man ska se mönster. Men perfekt ändå att det kändes så bra – då kan du lixom tänka kanske att du ska dit igen om några veckor eller månader och prova igen? Jag tror det är toppen, om man orkar och vill, att gå tillbaka. Jag gjorde ju aldrig det. Klarade det helt enkelt inte. Stängde dörren den dagen och kom aldrig tillbaka. Ganska tufft för att vara mig 😜

      Och intressant tanke med signalerna – att det är dom vi lär oss också nät det svackar. Så himla sant!! Det ska jag tänka på nästa gång. Att jag lärt mig känna signaler lite mer ännu en gång KRAM

      Gilla

      1. Precis så har jag planerat, åtminstone i tanken! Att jag ska besöka jobbet relativt snart igen så att jag kan nöta ner känslan av ”fara”.
        Jag tycker att det var väldigt tufft av dig att lämna din arbetsplats! Som den sanna trygghetsnarkoman jag är så kan jag bara applådera.👏👏👏
        Jag har vilat mycket för att försöka få bort ”hjärnmoset”. Går sådär. Blev så trött efter förra veckan. Hjärnan är inte på, om du förstår mitt svammel? Letar efter glasögonen som redan sitter på näsan, häller yoghurt i kaffekoppen, häller ut medicin i soppåsen istället för i mitt glas med vatten. Lite smakprov från en utmattad hjärna.😉
        Kram 💜

        Gilla

      2. Haha ja jag var också trygghetsnakoman. Eller är? Men sen gick allt åt helvete ändå lixom så lika bra att kaosa lite till 😜 Hahaha samma här – gjorde smoothie och hällde ut allt direkt i vasken nyss. Smart. Bara att börja om lixom! KRAM på dig 💜

        Gilla

Lämna ett svar till Sofia Avbryt svar