Idag är en sån dag när jag ligger inne i sovrummet. Nedsläckt. Vilar. Låter ångesten skölja genom kroppen. Ta tag i mig. Rusa fritt. Somnar lite. Vaknar igen. Vilar. Stirrar i taket.
Jahapp. Såhär blev det nu igen. De senaste dagarna har antagligen varit lite för intensiva och som ett resultat av det låg jag vaken halva natten i rejält ångestpåslag. Och nu har jag lärt mig detta: när jag får ångest är det ett tecken på att jag gjort för mycket. Kroppen stänger ner andra delar av hjärnan, som normalt skulle tänka mer logiskt och sansat, och kör fullt ös på överlevnadsinstinkt i reptilhjärnan. Och reptilhjärnan är en nervös jäkel, det vet vi ju. Den nojjar och oroar sig. Och när den då får bestämma typ allt, för att resten av min hjärna inte orkar tänka, då blir det ett himla oroskalas här. Typiskt att såna också ofta startar på natten. Vem känner sig inte typ ensammast i världens just precis då?
Nåja. Inte stolt kanske direkt över att jag körde på för mycket ett par dagar, men desto mer stolt över att jag nu bromsade. Kroppens trötthetsvärk och signalerna fungerade ju. Stort.
Och vad mer då? Jo man måste äta när batteriet ska laddas upp igen. Massor. Så just nu ligger jag och knaprar jordnötter i sängen. Mums. Min pappa har lärt mig att älska jordnötter från det att jag var en liten minimänniska. Och ett tips är att äta dom kylskåpskalla. Det är så himla gott. Det gör jag nu. Allt annat får vänta en stund.
Sen ska jag påminna reptilhjärnan om att han en för jäkla dålig styrman. Jag måste ha bättre koll på ordinarie styrman så detta inte behöver ske….
alldamnstories 
Åh vad bra du beskriver hur det kan vara! Jag vill inte heller att reptilhjärnan ska ta över! Haha skriver under på att den är en nervös jäkel. 😂 *garvar högt* Visst är det hemskt när man ligger vaken mitt i natten och ångesten rusar runt! I timmar… Hjärtat är på väg att hoppa ur bröstet. Jag lånar hädanefter ditt uttryck ”oroskalas”!! Jag minns inte att jag skickade någon inbjudan, men välkommen ändå på mitt (oros)kalas! Så ska jag försöka se det.
Kram 💙😘
GillaGillad av 1 person
Haha jaaaa det är hemskt! Tur att man kan skratta åt det för annars hade det varit för jäkla segt alltså. KRAAAAAM 💜💜💜
GillaGilla
Här är det också ångest om det varit för mycket, trött lika med ångest. Däremot har jag inte haft ångest på det sättet under hela januari… så skönt! KRAM
GillaGillad av 1 person
Skönt att du sluppit!! Har du gjort något annorlunda vad du kan se? Vore intressant att se mönster lixom 😬 Men trött är nog den största anledningen kanske. KRAM
GillaGilla
Lysande reflektion över nattågren, denna besvärliga herre….för visst måste det vara en han!? Hahaha…Det som inte kommer fram på dagen för man är så bra på att trycka bort det, kommer ju ofta på nattskiftet istället. Så drygt att ligga där och det är sovdax och så hoppar kroppen liksom rundor och vägrar komma till ro. Urk, säger jag bara.
Kram Sofia
GillaGillad av 1 person
Jaaa är man igång på dagen så känner man inte. Och då har man allt igen på natten. Så trist är det. Blä! KRAM
GillaGilla
Och sen är det så svårt att veta när och efter hur mkt det blir FÖR MYCKET. Den måttstocken är aldrig lika lång. 🙃
GillaGillad av 1 person
Nä eller hur?! Andra tror nog man är lite dum i huvudet typ ”men vet du ALDRIG hur mycket du orkar”?!!!! Men nej, det gör man ju inte. För det varierar så mycket så det är ett lotteri snarare än vetenskap 🤗
GillaGilla
Jag fick ett rejält påslag i söndagskväll/natt blev inte någon sömn alls. Måndagen bättre och tisdag katastrof. Mycke känslor. Började arbetsträna på onsdagen. (Sämsta förutsättningarna ever!!) Va på jobbet i 45min. Sen hem totalt slut. Hemma idag och åter helt slut!! Jäkla bakslag!!! Blir så less och matt! Man tror man är på G men som en rejäl smäll får man de klart för sig att så är inte fallet! Känns som jag är där jag var för 6-7månader sen! Men men de är bara o kämpa på! Läkarn ville att jag skulle börja med anti dep igen så nu är de insättning igen av medicin😝
GillaGillad av 1 person
Åhhh neeej! Grejen var att jag skrattade lite när jag läste din kommentar, även om det såklart är så jäkla hemskt att hamna där, så var det sån bra beskrivning av hur det är! Ena dagen dansar man till This Girl Is On Fire för att nästa dag ligga som en våt fläck på golvet. Det går så snabbt i vändningen, man hinner inte alls med!
Men så typiskt med bakslag precis nu… men det är säkert också för stressen ligger undermedvetet inför att du skulle börja jobba lite. Sånt påverkar massor.
Åhh håller tummarna. Tänk på dig själv i första hand! Arbetsträningen får pausa om du inte orkar, det är du som är viktigast! KRAM 💜
GillaGilla