Imorse satt en uggla på vår balkong. En UGGLA. Den såg totalt bortkommen ut och vände och vred på huvudet för att försöka förstå om den borde flyga eller stanna, eller om det kanske fanns något ytterligare alternativ. Som den believer of universe man är så slog jag såklart upp (nåja knappade in på Google) vad ugglan kunde betyda. 

Gör bruk av din egen visdom, din gåva är att föra din egen visdom och tradition vidare. Här gäller det att föra visdom och tradition vidare genom t ex skrift, tal eller handlande.

Och kände att det jag och min psykolog var inne på tidigare i veckan, om att använda skriften som ett verktyg för läkning för både mig och andra, att det kanske ändå ligger något i det. 

Någon timme senare på min promenad ramlade en skogsmus nedför en slänt i skogen rakt framför mina fötter. Den verkade inte bry sig om mig något anmärkningsvärt utan bara rullade runt och fortsatte leta efter mat. Kollade lite på mig och skuffade vidare. Kollade, skuffade. Vad betyder musen då?

Du besitter all den styrka du behöver. Min gåva till dig är att känna dig tillräcklig i alla situationer. Här gäller det att hitta styrkan i dig själv genom att tro på dig själv och bekräfta dig själv. 

Även det exakt vad jag har gått igenom i veckan. Jobbat på min egen styrka, min förmåga att stå upp för mig själv och lita på att jag är tillräcklig precis som jag är. För det krävs en del påminnelse för sådant. Något så självklart som så enkelt glöms bort. 

Tack för att ni läser och kommenterar och för att ni finns med mig, och varandra, i det här. Jag trodde aldrig aldrig aldrig aldrig att något som är så genomträngande och intuitivt och avskalande och utvecklande kunde göra såhär ont. Men nu vet vi nog alla hur smärtsam utveckling kan vara. Att allt har ett pris och det gäller bara att bestämma sig för i vilken valuta man vill betala och hur dyrt det får vara.