i Utbrändheten 631 ord

Vi är modiga!

Idag var jag och träffade en personlig tränare på SATS här i Sjöstan. Ja, men det låter så sjukt mycket satsigare än vad det var alltså… Grejen är att jag har ont i ryggen efter alla månader totalt sängliggandes och hur jag än försöker med yogan så räcker den inte till att bygga upp min core tillräckligt, jag hittar lixom inte ens musklerna? *Boooorta* Så den här tjejen hjälpte mig idag med lite maglås och vi pratade om hur jag saaaaakta kan känna in kroppen igen för att orka ha rätt teknik på yogan. Det var lixom mitt mål när hon frågade vad jag ville ha hjälp med. Att orka en chaturanga utan att tappa magen i marken. Hon såg lite förvånad ut men ändå glad. Jag menar, min rumpa är ju ganska mjuk och gosig men den får gärna fortsätta vara det, bara kroppen orkar hålla styrkan i vardagen nu när jag är lite mer up and running än jag varit på länge. Joråsåatte. 

Och i övrigt det här med träning under utmattning. Gå bara inte dit. Eller fråga dig i alla fall varför. Promenader och yinyoga eller restorative yoga alltså… kroppen säger tack! Så många åsikter om träning är bra eller inte under utmattning. Jag har hört läkare som menar att det inte finns någon forskning på träning under utmattning men då tar man det som ligger närmast – depression – och rådger om 150 minuter konditionshöjande träning per vecka. WHAT?! Alltså jag är varken forskare eller läkare men jag hör ju att det där låter helt vrickat. Depression och utmattning är inte samma sak! Nej, alla gör såklart som deras kropp säger, allt är individuellt, men jag skulle nog ganska säkert kunna säga att träning som pressar kroppen blir  bakåtsträvande i alla de första faserna av utmattning. 

Den här tjejen, Isabella, frågade mig hur det är när jag har överansträngt mig i min utmattning. Hur det känns att ge sig på det igen, det jag föll av sist? Om jag vågar? Och jag svarade ”Tänk dig att du blir matförgiftad av en maträtt och blir sådär riktigt jävla dålig så att du kräks ett helt dygn och sen ligger utslagen i ytterligare ett. Sen när du har gått igenom det så måste du ta en portion till av samma maträtt och veta att du troligtvis kommer bli lika sjuk igen. Så är det. Som att jag vet att jag kommer bli så förbaskat dålig av det här men jag måste utsätta mig för det om och om och om igen för att kunna bygga upp kroppen. Tillslut kommer den acceptera den dåliga maten bättre och jag kanske bara mår lite illa istället. Men varje gång måste jag vara supermodig och tänka positivt för annars hade ju vem som helst lagt sig ner och skjutit sig. Typ.”

Och då tänkte jag på hur modiga vi är. Alla vi utmattade. Vilken viljestyrka det krävs av oss för att varje dag och varje gång våga ge sig på det igen, det där som gjorde en så dålig sist. Heja oss alltså. Guldstjärnor borde strösslas ut mentalt för varje gång vi tar en kamp ❤️

Processed with VSCO with hb1 preset

10 reaktioner på ”Vi är modiga!”

  1. Härligt att få hjälp med träningen, den träning du behöver! Nej, utmattning och depression är absolut inte samma sak och inte heller depression och utmattningsdepression, två helt olika saker som bör och ska behandlas olika. Har precis börjat läsa (lyssnar och följer texten i boken) Hjärnstark av Anders Hansen. Psykolog som skriver om forskning om vad motion gör med hjärnan. Har inte läst så långt men det jag läst är enorm bra! Alla som läser den kommer börja träna om de inte gjort det tidigare. Jag har lyssnat på Anders och han är mycket noga med att poängtera att om man har utmattningssyndrom varken kan eller ska man motionera, en kort promenad på fem minuter kan vara alldeles tillräckligt och även det en för stor utmaning enligt honom. Ha en fin fredag! Kram

    Gillad av 1 person

    Svara

    1. Ah intressant med boken, måste kolla in den direkt! Ja träning är ju verkligen så underbart, så man saknar ju det när man är sjuk… men så som du skriver så är lixom fem minuter promenad fullt tillräckligt i en utmattning. Så är det bara. Och det är SÅ svårt! Jag tror typ alla vi som är hör har en vilja av stål och skulle inte ha några problem med att försöka trycka på kroppen rejält… men det är ju rent av farligt! Vi behöver vila. Vi kommer ju kunna träna, massor, bara inte just nu. KRAM

      Gilla

      Svara

  3. Grymt pricksäker formulering kring hur det är. Skitbra förklaring. För ingen, absolut ingen, skulle vilja äta samma mat som man blev sjuk av. Och det är precis det vi gör, om och om igen…

    Låter så härligt med att skaffa en PT och gå och träna. Bara att jag tänker på träning på det där gamla ohälsosamma sättet… Så det blir ingen PT för mig. Klarar nog inte av att hantera det där ännu. Men hoppas att du får bukt med ryggen. Skitjobbigt att ha ont jämt. Ta det lugnt. Kram!

    Gillad av 1 person

    Svara

    1. Tack fina ❤️ Det är min utmaning också, att träningen inte blir ett ohälsosamt inslag i min vardag. För det var så för mig också förut, att även om jag gillade träningen så kan jag se att jag pushade kroppen långt över sina gränser. Inte alls bra. Men jag har det i tanken och det är så bra att du påminner mig! Min första övning är att spänna magen (försöka…) tre gånger per dag I TVÅ VECKOR. Hahha. Inger mer. Så vi börjar där. KRAM

      Gilla

      Svara

  4. Känner så igen mig. Försöker just nu följa ett yogaprogram (speciellt framtaget för utmattade/utbrända) men tom det blir för mycket för min kropp. Så fort kroppen får använda musklerna det minsta lilla slår den bakut med värk, låsningar i rygg o nacke osv. Verkligen svårt att hitta en balans för jag tror ändå som du att kroppen på något sätt måste väckas till liv.
    Just för core kan jag tipsa dig om en app som heter”MammaMage”. Du behöver inte vara mamma för att använda den men den har ett upplägg där du väldigt försiktigt arbetar med de minsta minsta musklerna i magen för at sedan öka successivt. I börjar är det typ knipövningar. Jag brukar använda mig av den appen när min kropp vill o orkar.
    Lycka till med träningen!

    Gillad av 1 person

    Svara

    1. Åh vad intressant, yogaprogram för utmattade. Har du fått ett sådant? Spännande! Men jag känner igen det där med att minsta minsta lilla spänning i typ en obefintlig muskel skapar värk, låsningar och i värsta fall sängläge. Mitt första år som utmattad gjorde jag ENDAST Yoga with Adrienes program Yoga When you are Sick (youtube) och i programmet finns en ynka nedåtgående hund, allt annat är bara lätt stretch. Men den där lilla hunden blev till och med för mycket så jag fick plocka bort till och med den. La mig i barnet istället.

      Nu är jag ju piggare än jag var så men upplever ändå att ansträngningar ganska ofta slår helt fel. Så min tumregel (för jag måste ju lixom pusha ändå och testa för att komma framåt) är att om återhämtningen tar mer än 24 timmar så har jag kört på för hårt. Då får jag backa nästa gång.

      Och stort tack för tipset med mammamage! Ska ladda ner direkt. PTn sa faktiskt just att det blir som att bygga upp kroppen efter en graviditet, särskilt core. Då vobblar tydligen kroppen för att magen varit framtung så sen greppar den inte hur core ska balanseras… och för mig/oss kan vara lite samma sak för kroppen var varit så sängliggandes och frånkopplad att den lixom tappat hur den ska aktiveras och centreras. Så – intressant att du kom med den appen. Så klok ju! Ska ladda ner och försöka hitta magen igen 😬 lycka till med ditt yogaprogram men gör inget som slår ut kroppen för länge! Bara du vet gränsen ❤️ KRAM

      Gilla

      Svara

Lämna en kommentar