Jag har skrivit om det förut, det här med vikten. Just nu läser jag på flera av mina kollegors bloggar (mina utbränd-kollegor/vänner, bästa <3) att många deppar över vikten. Och grejen är att det är så självklart. Så naturligt. Nu kommer sommaren och vi ska dra av oss våra nordiska skyddsmunderingar för att bli nakenfisar med hela svenska folket; bikinin som blottar varenda valk och bristning och cellulit som finns på kroppen. Underbart? Nej.
Så det där med vikten ÄR segt. Jag gick upp 10 kilo ganska direkt av mina antidepressiva mediciner, jobbigt. Innan dess var jag i och för sig kanske lite väl spinkig när jag ser tillbaka på det, något mittemellan hade väl varit lagom tänker jag. Men det blev i alla fall en rejäl panna extra och det beror alltså dels på att det är supervanligt att man går upp i vikt av SSRI (vanlig biverkan på de flesta) i kombination med att man som utbränd inte orkar göra ett skvatt. Att ligga inne utan att ens orka vända sig i sängen är ju inte speciellt kaloriförbrukande.
Så visst, jag kände mig lite obekväm i min nya kropp, men samtidigt är det ju som det är. Jag orkade tillslut inte bry mig längre. Nu typ gör jag det jag orkar på dagarna så ibland blir det spring eller yoga eller promenad och ibland absolut ingenting. Vissa dagar går jag inte utanför dörren, jag är för trött. Men energin jag lägger ner på att fundera över min vikt är numera 0 %. Jag insåg att det enbart tog energi att fundera på det så istället tänker jag att jag gör så gott jag kan så kommer allt ändå lösa sig till sist.
Jag blir ganska provocerad över hur kvinnor ”ska” se ut i vårt samhälle. Alltså hello! Vi är kurviga av naturen, inte pinnsmala (de flesta iaf, alla ser ju olika ut och alla är lika fina!). Så visst, min mage hänger över kanten på jeansen (tills jag hittade modellen Molly på Gina Tricot, håller in magen! Köpte fyra par hehe..) och jag har fått köpa en helt ny garderob (thank God for HM!). När jag yogar är jag den ENDA i gruppen där brösten typ hoppar ur BHn när jag gör framåtfällingar och min mage vilar alltid på låren när jag böjer, yepp. Sant. Men vad fasen! Ärligt talat blir jag lite rebellisk också och vill gå emot hela detoxätaperfektvärstasnyggakroppenavmigsjälv-grejen. Jag får ofta komplimanger för att jag ser så sund ut och visst, det kan vara en dold hint eller så, men det skiter jag i. Det ska ni också göra mina vackra vänner! Först och främst ska vi älska vilka vi är, oavsett hur kroppen passar in i mallen eller inte, och sen ska vi äta det vi vill och tåga fram för att andra ska lära sig trivas med sig själva.
Om inte ens vi, som gått igenom en sån jävla skit och tvingats deala med utmaningar och en verklighet som ingen människa ska behöva ta tag i någonsin, står upp för våra kroppar och visar världen att det inte är viktigt…Vem ska då klara det? Vi vet allihop att bara vi mår bra så kommer vi se sunda och friska ut. Vi kommer kanske ha kvar ett par extra kilo när sista ordet är skrivet på vår historia – men vad fasen gör det om 100 år? Vi vet vad som är viktigt i livet och det är inte vad vågen visar.
Bjuder på en helt oretuscherad bild från februari i år när vi var i Puerto de Mogan. Så ni ser hur verkligheten ser ut. Vill ju inte skriva detta inlägget och sen hymla med en bjussig bild såklart.
Och en sista grej…
Mina yogalärare är alltid väldigt fysiska och tar på en och har sig. De är vana vid pinnisar till yogis och jag ÄLSKAR att de typ får gräva lite bland valkarna för att komma in till mina magmuskler. Det är så gött att stå för sitt eget ideal 🙂
KRAM mina vackra, underbara vänner därute!
alldamnstories 
Bästa finaste du, du har så rätt ♡
Och du inspirerar som vanligt ☆☆
Biz ��
GillaGilla
Tack för de orden, något jag själv funderat över! Jag har verkligen släppt all hets och tycker nästan synd om de som fortfarande lever i hetsen.
GillaGilla
Finis!! Tack! Såg en video som heter Yoga for New Moms på youtube. Den lades upp av Bad Yogi. Kanske något för dig? Inte pressa kroppen med allt den går igenom med graviditet och förlossning. Då måste man vara supersnäll mot den! Videon är typ 10 minuter så det är nog lagom när man har en mini där hemma som kräver sitt. Puss på dig!
GillaGilla
Tack själv! Vi är kloka om vi bara stannar upp. Då vet vi vad som är viktigt i livet 🙂 KRAM
GillaGilla
Bra skrivet :),har själv fått köpa ny garderob ett par omgångar. Gick upp 17 kilo höll på att bli tokig, men nu har jag slutat med medicinen, skönt. Ta hand om dig, kram
GillaGilla
Du är så gullig som tänker på mig, när du har så mycket annat att tänka på ♡♡♡
Jag ska börja med den som min allra första ♧
Har fått min matta äntligen.
Puss hjärtat!
GillaGilla
Yey! Vi gör vårt bästa babe. Ingen press på mattan ❤ Puss
GillaGilla
Ja håller tummarna för att det går åt rätt håll nu utan medicin. Jag hade ju samma som du ett tag och den är det värsta rent viktmässigt, iaf för mig. Men vi skiter i det nu och mår bra 🙂 KRAM
GillaGilla
SÅ fin du är!! ♥ Puerto de mogan – fantastisk liten by, blev sugen på att åka dit igen… ♥
GillaGilla
Haha tack gulle! Skrattade åt mig själv idag när jag skulle skriva kommentar på din FB, såg ut som jag var svinpackad för jag fick verkligen inte ihop det alltså… Men det förstod du nog 🙂
Jaaa har ni också varit där?! Så vacker by, känns som en grekisk ö typ. ❤️
GillaGilla